Aftonbladet – 3 augusti 1867, sida 4

Affärsställningen 1 utlandet. Under den nästförflutna veckan hafva fondkurserna ytterligare fallit på alla börser; en tryckt stämning råder öfverallt så väl på kontinenten, som i England; modlöshet, man kan nästan säga melankoli, har bemäktigat sig snart sagdt alla affärsgrenar, Då Times yttrande i dess Cityartikel, vid meddelandet af underrättelsen om bankräntans nedsättning till 2 procent, äfven annorstädes kan hafva sin tillämpning, meddela vi här ett utdrag deraf. Det är beklagligt, säger Times, att det varit nödvändigt att vidtaga en sådan åtgärd, som nedsättningen af bankens diskonto till 2 procent, emedan det vittnar om ett tillstånd i handelsverlden som icke är mindre ogynnsamt, än förhållandet vari fjol vid denna tiden, då det nästan var omöjligt att få penningar till 10 procent. När bankdiskonton är 2 procent, är räntan i allmänna marknaden vanligen 134 procent och det är förödmjukande för värt tidehvarf, hvilket betecknats som affärernas och det finansiella förtroendets cera, att man måste högt och tydligt låta förstå, att engelska kapitalister icke kunna finna någon affär, eller något allmännyttigt företag inom eller utom landet, hvari penningar på så billiga vilkor kunna användas, med utsigt till nägon vinst. Det ärnaturligtvis bankens pligt, under närvarande förhållanden, att använda sina medei till hvilket pris som kan uppnås. Några tro att banken, med att nedsätta diskonton till 2 procent, endast kommer att befrämja en vild spekulationslusta; men när penningetillgången utom banken är större än hehofvet kan den icke utöfva nägon kontroll öfver marknaden och det skulle alltid medföra olägenheter om sådant försöktes, enär den vid ett sådant förfarande till sist biott skulle förvärra det onda. Det skulle icke vara fara vid att utbjuda penningar utan ränta, så som sakerna nu stå. Det gifves ingen utsigt till förbättring förrän vinsten i de nu pågående företagen genom låg ränta bliivit så stor, att den framkallar konkurrens, och om banken hade vägrat ait rätta sig efter affirernas ställning, skulle den blott hafva försinkat det önskade resultatet. Ju längre det dröjer innan detta uppnås, desto större skada kommer landet att lida, och den rätta vägen för både banker och kapitalister är, att finna sig i allmänna marknadens vilkor; kan allmänheten icke använda deras penningar till? procent, så må de utbjuda dem till 11a eller 1 pro: cent, eller hvarje annat pris, som blott betäcker besväret vid omsättniogen. Det skulle vara bättre om konkurrensen emellan affärs. män och spekulanter blefve uppmuntrad, medan lärdomarne från 1866 ännu äro i friskt minne, så att denna konkurrens kunde ske med en förståndig blandning af försigtighe: och djerfhet, än om man på nytt skulle upplefva, att 2 å 3 års lamhet följde på hvarje panik och åter aflöstes af en där skapens regime. Det är sorgligt att Englands kommersiella lif blifvit så svagt och fullt af misstoende, att ingen vågar an vända penningar till 2 procent; men alle försigtiga män böra inse, att kuren måste besiå deri att räntan nedsättes så hastigt som möjligt till den punkt, hvartill allmänheter kan använda penningarne. Det är nu tredjs gången, sedan dea engelska banklagens in förande 1844, som diskonton varit så läg som 2 procent, eller första gången 1852, fem år efter krisen 1847; andra gängen 1862 fem år efter krisea 1857. Denna gång efter krisen 1866 har det blott behöft ett år, för att nedgå från 10 till 2 procent.