Aftonbladet – 3 augusti 1867, sida 2

STOCKHOLM den 3 Aug. De amerikanska tidningarne meddela nu fullständiga redogörelser för den mot kejsar Maximilian och generalerna Miramon och Meija förda rättegången samt för förloppet vid afrättaingen. I sistnämnda hänseende innehålla redogörelserna ingenting nytt, men i afseende å sjelfva rättegången erfar man deremot, att densamma upptagit fulla två dagar och att de anklägade egt full frihet att föra sin försvarstalan; att de blifvit dömda hvar för sig, och att Maximilian till följd af sjukdom icke kunnat sjelf öfvervare domstolsförhandlingarne, men att hans sakförare sökt på allt sätt tillbakavisa de möt honom riktade anklagelsepunkterna. Bland de förnämsta argumenterna, som blifvit åberopade för hans dömande till dö den, har blifvit anfördt icke blott det olycksaliga dekretet af Oktober 1865, som be: fallde att alla republikanska soldater, som inom en viss tid ej underkastat sig den kej: serliga regeringen, skulle utan förskoning nedhuggas — ett dekret, hvarför Maximi lians försvarare vältrat ansvaret på marskalk Bazaine — utan äfven de åtgärder, som har den-10 Juni tagit i Queretaro för att, händelse af hans död, insätta ett regent skap, bestående af hrr Larez, president : kassationsdomstfolen, Lacunza, president : statsrådet, och Marquez, för tillfället ut nämnd till general en chef för armen, osk tadt han i sjelfva Mexiko var af sitt eget parti föraktad för sina grymheter och rof: ferier. Såsom ett vittnesbörd om huru Maximi: lians ställniog och det öde han rönt nu: mera bedömes af den allmänna meningen i Europa, sedan de ofticiella och halfofficiella organenas jämmerski, och det eko de här och der funnit hos tanklösheten och pjunket, väl hunnit förklinga, anföra vi här det yttrande, med hvilket den särdeles moderata Iodependance Belge? beledsagar ofvanstående underrättelser. ?Med anledning häraf, säger Indåpendance, erinra vi om en reflexion, som vi redan vid mexikanska fälttågets början gjorde. Kännande de otaliga brott och nedrigheter, som blifvit begångna af denne Marquez och en mängd andra mexikanska personligheter, som uppmuntrade erkehertigen att försöka sin lycka, gjorde vi oss den frågan huru denne olycklige furste kunde hoppas grunda någonting varaktigt i Mexiko med stöd af sådana uslingar, som voro en skamfläck för sitt land. Marquez hade hela sitt lif igenom öfverlemnat sig åt en sådan mängd rofterier, stölder, mord och grymheter att de befolkningar, som blifvit offer för hans barbariska handlingar, förändrat hans förnamn Leonardo till Leopardo, när de ; rätt och slätt kallade honom ?Marquez slagtaren?. Bland de många oskyldiga personer han låtit mörda befunno sig flere i Mexiko bosatta fransmän, Man behöfver blott slå upp samlisgen af vår tidning långt innan det blef fråga om den mexikanska expeditionen och man skall i våra korrespondenser från Mexiko finna berättelser om några af de barbariska handlingar som hade förskaffat Marquez det obyggliga tillnamn som vi nyss nämnt. Och de: är denne ärelöse bandit som Maximilian gjort till en af sina förtrognaste rådgifvare, till en af den kejserliga ärmens förnämsta generaler. Och man skulle efter detta förundra sig öfver den mexikanska expeditionens olyckliga utgång, öfver tronens ramlaude så snart de franska soldaterna lemnat den amerikanska jorden! Kunde väl det mexikanska folket känna något annat än fasa för en sakernas ordning som hade till stöd en Marquez, en Lopez och en mängd andra individer af samma skrot och korn? Om vi i minnet återkalla detta är det ej