Generalen öppnade sin hand: Den stackars baronen skakade sin arm som nyss undergått ett så hårdt prof; och mumlade: För fan! Ni har änou samma hand sor fordom, nil? DÅ terigen I brummade Yvon Kernockt gamle vän. Nej, nej! Det är inte till er jag talar! ropade den andre lifligt; ?jag endast tänkte något högt!... Må den tappre öfversten hvils i fred, Det är inte den vigtiga frågan: Min bäste hertig, förklara er bestämdt rörande.,.? Hertigen afbröt honom: Baron, vet ni hvarifrån jag kommer?? Hvarifrån kommer ni då? ?Anar hi från hvilket ställe jag kommer? Nej. Jag kommer från en krog...? Från en...? Från en: kro2, belägen -vid gaten Angouleme du Temple, med skylten Modige Haren.? Ni?? Just jag? Och hvad skulle ni göra på ett sådant ställe? : Ahl! det är något som förundrar er, min vän!... Nåväl! min närvaro i detta kyffe, midt i karnevalsnatten, hänger tillsammans med den nyhet, som jag nyss meddelade er.? Om de lefvande döde? ? Jan Jag förstår inte.? Jag skall hjelpa er att förstå. --Jag har ju sagt er att vi icke längre äro ensamma errar öfver vår hemlighet.? ?Visserligen, men...?. Att allt är kändt, och att vi hvilket ögonblick som helst kunna bli upptäckta.? Det vill säga...? Det vill säga förlorade.7 . Baronen steg upp och lutade sig tillher-tigens öra, sägan e: : ?Lägre, i himlens namn!?