Aftonbladet – 29 juli 1867, sida 2

Article Image
STOCKHOLM den 29 Juli. ) Ett telegram för dagen meddelar, att Afton-Monitören förlarat några tyska tidningars uppgift om en fransk not till hofvet i Berlin rörande den slesvigska irågan vara ogrundad. Denna förklaring bör dock utan tvifvel, liksom åtskilliga officiösa blads uttalanden om samma sak, icke tagas strängt efter orden. Den afser utan tvifvel den form, som franska regeringens skrifvelse i ämnet erhållit; ty väl underrättade korrespondenter både i Paris och Berlin försäkra med stor bestämdhet, att den franske diplomat, som under Benedettis frånvaro fungerar i Berlin, erhållit mycket bestämda instruktioner att interpellera kabinettet i Berlin rörande Nordslesvig. Kölnische Zeitung, hvars Pariskorrespondent i det längsta förnekat hvarje afsigt från franska kabinettets sida att göra påminnelser om 5:te artikeln i Pragfreden, innehåller deremot i sednast hitkomna rummer följande artikel: Det är nu nära ett fullt år sedan freden i Prag afslöts, utan att artikeln 5 rörande Slesvig blifvit verkställd. Om vi hela tiden uppmanat till att så snart som möjligt bringa saken till slut, så var ett af skälen, till hvilka vi ständigt hänvisade, det, att eljest en inblandning af utlandet, särskildt Frankrike, genom hvars inflytande artikeln 5 notoriskt kom till stånd, ju skulle vara oundviklig. Icke desto mindre ha underhandlingar med Danmark föret på den sista tiden blifvit öppnade, och detta på ett sätt, som åtminstone i utlandet allmänt gjort det intrycket, att den preussiska regeringen mindre är angelägen om att på ett uppriktigt sätt verkställa art. 5 än att lägga svårigheter i vägen för ett dylikt verkställande. Vi vilja gerna hysa en bättre tanke. Vi vilja tro, att det parti, som hemligt eller snarare öppet arbetar på ett icke få artikeln 5 satt i verket — ett parti, för hvars chef öfverpresidenten Scheel Pleesen sjelf går och gäller — slutligen dukat under. Detta partis sträfvanden stå äfven i strid med Preussens ära och Preussens välförstådda intressen. Huru afträdelsen än må utfalla, så komma i alla händelser många flere danskar att stanna under tyskt herravälde än tyskar un: der danskt. För de förra fins det alldeles inga garantier af hvad slag det vara må; tvertom betraktas den preussiska statens humana lagar såsom tillräckligt skydd; omnu särskilda garantier för des-a sednare fordras af den preussiska regeringen, så borde man åtminstone ha kunnat vänta, att hon sjelf angifvit de erforderliga garantierna, men tvertom är den allmänna förfrågan hos Danmark så uppställd,.att afslag derpå med säkerhet kunde förutses.It och hållet allmänna förpligtelser såsom 1852 skall Danmark icke åtaga sig, och det fins väliogen stat i Europa, som för en del af sina undersåter vill åt en främmande makt inrymma ett skyddsherravälde, hvars betänklighet ligger för öppen dager, Är. det blott fråga on rättvisa och billiga anspråk, så kunde ju Preussen rent utnämna dem i stället för att efter längt dröjsmål ändtligen öppna underhandlingarna på ett fullkomligt utsigtslöst sätt, hvilket också förmått Danmark att bedja Frankrike om understöd. Det sätt, hvarpå Frankrike efterkommit den danska begäran, klandras i Berlin: kanske med rätta; men vi vilja ej inlåta oss härpå. Vi vilja blott påminna om, att vi, under det att denna angelägenhet i oändlighet försinkades, utan att Österrike eller Frankrike läto, höra ett enda ord, ständigt på förhand protesterat mot; att de officiösa icke möjligen efteråt skulle säga, att preussiska regeringen varit beredd till alla billiga eftergifter, men att om utlandet ville blanda gig i saken, kunde ingen fråga bli derom vidare. Den bokstafliga rätten må vara på Preussens sida, åå det blott åt Österrike vill medgifva en röst vid utförandet af artikeln 5, ehuru det är bekant, att denna artikel genom Frankrike och icke genom Österrike flutit in i freds-instrumentet och det långa dröjsmålet med utförandet var en fortfarande tyst kränkning mot Napoleon III, hvilken anser sig genom sitt beteende under 1866 ärs krig ha förvärfvat något anspråk på erkänsla, I alla fall är doek utförandet af stora, vigtiga traktater en angelägenhet, i hvilken alla medlemmar af det europeiska statssystemet anse sig ha en viss andel.? Om Frankrikes rustningar skriffer en korrespondent från Paris till Independance Belge: 4Till och med om derykten som gå, rörande en brytning och ett krig med Preussen, äro alla mycket öfverdrifna, så är det åtminstone säkert, att man med stor ifver förbereder sig på alla eventualiteter. De mest bestämda order ha utfärdats, att alla rezementen skola hållas marschfärdiga, och tillverkningen af patroner bedrifves. på alla håll med en sådan brädska; att-invänarnei några städer, synnerligen i Brest och Nan te3, blifvit ängsliga deröfver och yrkat på att denna farliga handtering måtte utöfvas på större-afstånd från de folkrika qvarteren.? I Köln. Zeitung skrifves från Paris: De militära förberedelserna fortsättas med stor ifver. En ganska egen uppmärksamhet förtjenar det faktum, att reserverna af 1864 och 1865 nutvit inkorporerade i den aktiva armån:? andra sidan motsäger Etendard ryktet om att läger skola upprättas i Besangon och Lille: : SENARE Komiten för den .qvinliga undervisningen.

29 juli 1867, sida 2

Thumbnail