Aftonbladet – 27 juli 1867, sida 2

universitelernas utlåtande. I Upsala tillsattes i anledning af häraf en komitt, hvilkens betänkande sedermera diskuterats inom de särskilda fakulteterna; om det sätt, hvarpå frågan blifvit behandlad i Lund, vet man ännu intet. Upsala-komiten uppställde följande grundsatser: Att qvinnans medborgerliga rättigheter böra hufvudsakligen bestämmas med afseende på hennes naturliga verksamhetssfer, såsom maka och moder; att i följd häraf qvinnan icke bör ega tillträde till statens embeten; att hon således icke heller bör erhålla rättighet att aflägga akademiska kunskapsprof, enär ett sådent medgifvande kunde innebära en lockelse tillen verksamhet, som ej vore henne gagnelig, och dessutom skulle ådraga staten onödiga kostnader; att häri dock icke låge något hinder för qvinnan, att såsom åhörare bivista föreläsningarne vid universitetet samt låta inskrifva sig som civis academica, om hon fullgjort derför föreskrifna vilkor; att qvinnan väl möjligen skulle kunna bekläda lärareplatser i ellementarskolans lägre klasser, ehuru svårigheter häraf skulle uppstå, dels om qvinnan, i följd af bristande klassisk bildning, ej kunde undervisa sin klass i alla skolämnen, dels deraf att lärare, som beredde sig för den högre undervisniugen, sålunda skulle gå miste om den förberedande öfningen. Komitån ville deremot icke bestrida qvinnens lämplighet för telegrafist-, postexpeditörsoch dylika mera privata? befattningar, ej heller det befogade i bennes anställande säsom lärare i teckning och musik vid allmänna läroverk. Mot detta komiterades utlåtande reserverade sig profesg. .rerna Ångström, Svedelius, Svanberg och Säve, Den förste ansåg orättvist, att of qvinna, som sökte anställning såsom lärare vid elementarläroverks lägre klasser, fordrades samma kunskapsprof, som måste afgifvas af lärarne vid de högre klaeserna. De sednare yttrade sin åsigt vara, alt det endast ålåge fakulteten att afgifrva utlåtande, huruvida qviona kunde inskrifvas såsom civis academica, med rättighet att vid universitetet idka studier och aflägga kunskapsprof. Kan hon nöjaktigt uppfylla de vilkor, hvilka för samma måls vinnande fordras af manliga studenter, ansågo nämnda hrr inga hinder möta för emottagande ef qvinliga studerande. Det blefve sedan dessas egen ensak att tillgodogöra sig frukterna af ett dylikt medgifvande, eller statens att bedöma, till hvilka offentliga tjenstebefattningar de kunde pröfvas lämpliga. Juridiska fakulteten fann icke hinder af lag möta, för att qvinna vid universitet skulle kunna aflägga till denna fakultet hörande examina, förutsatt att hon uppfyllde alla dertill föreskrifna vilkor, på samma sätt, som af manliga studerande erfordras. Ansåg sig dock ej kunna tillstyrka den juridiska banan för qvinnan, dels i anseende till de allvarliga och Jångvariga studier, som äro nödvändiga för att vinna kompetens till dithörande befattningar, dels i betraktande af svårigheten för henne att dylixa embeten rätt förvalta. Medicinska fakulteten ansåg ej heller några hinder möta för qvinlig students upptagande i fakulteten, om hon styrkte sig ega derför erforderliga kunskaper, fann ej heller något j betänkligt i att gifva qvinna, som fullgjort nödiga prestanda för medicinska gradens erhållande, licentia practicandi, men kunde ej I tillstyrka hennes anställande i statens tjenst. i I afseende på hennes idkande af medicinska studier, kunde väl eo del ske. tillsammans I med de manliga studenterna; dock fordraI des för henne i åtskilliga ämnen särskild undervisning, hvartill dock utan stor svårighet tillfälle borde kunna beredas henne l vid universitet. Att organisera en helt och hållet särskild medicinsk undervisningsanstalt för qvinliga studerande kunde fakulten ej tillstyrka eller finna behöfligt. Ej heller förordades medicinsk fackbildning för qvinnan. Dessa fakulteternas utlåtanden, jemte det akademiska konsistoriets, hafra nu ingått till kanslersembetet. Sedan äfven vederbörande auktoriteter i Lund afgifvit sina utlåtanden i ämnet, kommer kanslersembetet att härom insända sitt eget yttrande till regeringen, hvarefter regeringen skall bestämma i hvad mån dessa förhandlingar I kunna leda till ett utvidgande af qvinnans . medborgerliga verksamhet. ERROR An