Aftonbladet – 26 juli 1867, sida 3

ida J OCH JUUIFKA DCIOlxDINSEeN. Anicaningen sKal erj vara den mot grekerna fiendtliga tonen ho en der utkommande judisk tidning, som för enIheirligade Omer paschas segrar på Kandia Regeringen hade måst använda vapeninak är för aut återställa ordningen. ed) Porten har gifvit ett belgiskt bolag kon delcession att bygga en jernväg från Konstan år I tinopel till Belsrad sorst till ett engelsk I bolag på 99 år förpaktat statens grufvor och skogar mot en sursma af 20 milloner punt ifsterling. itt ASIEN. Den senaste i Triest inträffade öfverlands erlposten medför underrättelser från Honkong leaf den 30 Maj, Bombay af den 24 och Kalkutta af den 18 Joni. Den meddelar der redan på telegrafisk väg kända nyheten on ch ryssarnes stora ecger öfver Samarkand-ar. n. I men, Kanatet Bokhara skall vara helt och nm I hållet i deras hän.er. De äro uw syasel. 1. satta med att upprätta ett förskangadt läger e)i Merv för att få ena motvigt mot Herat och le injega skräck hos Tarkmasersa. Dermed är tå I ytterligare ett steg tavet mot Indiska grän e-Isen, som Ryssland långsamt, men säkert när.; mar sig. NORD-AMERIKA. a.) Presidenten har inlegt sitt veto mot det n kongressens beslut som utvidgar distrikibefälhafvarnes befogenhet och stadgar att de 5lej utan senåtens samtycke kunna afsättas. Bäda husen ha dock förnyat sitt beslut, uhvarigenom det, trots prcesidensens veto, s ) hvilket, som bekant, endast är suspensivt, blifvit lag. fl För någon tid sedan beräita les att franska regeringen inköpt baggskeppet Dunderberz och pansarkorvetten Onondaga för 14 t ) millioner tranes. Nu beräitas det att Dun n derberg, som redan lemnat Newyork för att elafså till Cberbourg, på höjden af Fire-Is Elland måst vända om, emedan en svår läcka, som Tedan gifvit avledning till allvarsamma farhågor, fock blifvit legad;) ånyo öppanat sig. d MEXIKO. Vi ha isdag att meddela en ny skildring Jafiexekutionen i Queretero, som betydligt skiljer sig från den vi i går återgåfvo från t) Morning Poet. Vi a visserligen lika lit å i godo för denna som för den i går itergifna berättelsen; mensom den dock synes, Jjemie en och annan uppenbar utstyrsel of fantasiev, innehålla flera kriterier på sannolik(het, tveka vi ej att äfven framlägga den för våra läsare, förbehällande närmare och säkrare usderrättelser att beriktiga såväl den ena som den andra. Denna nyseste skils dring innehålles i följande korrespöndens Ifrån Neworleans (dat. den 9 Juli) till engetska tidningen Egxpress för den 20 denues: ?Den här utkommande tidningen Times innehåller i ett i afton utgilvet supplement ett bref från en underofficer i San Luis Potosi, hvilket berättar att Escobedoa tropper kl. 6 på morgonen den 19 Juni uppställde sig ett litet stycke utanför staden i loch för Maximilians och hans generalers afrättning. Queretaros befolkning trängdes i tusevtal för att bevittna dessa af dem älskade mäns sista ögonblic När tornaret slog sju, tillkännagsf klock ringning att fångarne för sista gången lemnat sitt fävgelse och voro på väg till afrättningsplatsen. Några ögonblick derefter syntes de, åkande i vagnar och omgifna af en Jialrik vakt, kejsaren forst, derefter Miramon och sist Mejid. Då de närmade sig afrättningsplatsen, förmärktes en häftig rörelse blend folkmassan. Vagnarn stannade och . fångarne stego ur. ?I hela äskådarmassan skulle det varit svärt att upptäcka ett enda torrt öga. Tee-l ken till missnöje gåfvo sig tillkänna. Di Maximilian steg ur vagnen helsades han afl folket. Med en ledig och Behagfull hålining och med fasta steg gick han fram till den ödesdigra platsen. Fäångarne voro mycket enkelt kläddas De voro ej fängslade och hade ej ögonen förbundnar Sedan kejsaren intagit sin plats tog hanl tll ordet, Han talade med klar och fast( stämma utan den minsta förhäfvetse. Man såg att han var venomträngd at ögonblickets betydelse. Han sade att första gången han hos sig möttagit den deputation från MeI xiko, som kom för att officielt erbjuda hovom landets styrelse, hade han vägrat. Vidl: ett följande samtal; då samma anbud blif: vit honom för sndragången gjordt, hade l! han svarat att om han vore viss på att! t vore majorit tens önskan stt uppdragal: onom högsta makten, han möjligen skulle kunna samtycka. ; En ny deputation gaf honom nya bevisl: på sympati, Han hade mottagit anbudet på ! de europeiska makternas råd och sedan de ; j till bonom uttryckt den äsigt att han ej gerna kunde neka ait mottaga det. Han förklarade att den domstol som dömt honom ej varit dertill behörig. Hans sak vore en sådan som bort bedömas ur billighetssyn-t punkt, och ej efier sträng lag. Verldens. nationer hade gifvit honom sitt hedersord. r Han skulle aldrig tagit detta steg om han li ej ansett dei vara till Mexikos bästa. Han uttalade till sist den förhoppning att hans! död skulle göra slut på blodsutgjutelsen il: landet. q Miramon uppläste en skit af följande in4 nehäll: ?Det enda som i detta ögonblick !y bedröfvar mig är att om det liberala partiet får bibebälla makten, mina barn skolals utpekas som barn till en förrädare; meny jag har alltid bekämpat de liberala ide-rnas och ständigt rest mig mot anarkien. Jaglr vill dö som jsg lefvat, konservativ, nöjd att r dö för fäderneslandet. Minnet af hvad jagc gjort skall öfverlefva mig, och efterverlden i skall döma om jag haft rått eller orält.( Lefve kejsaren! Lefve Mexiko!? Mejiå hö!l iatet tal. Vändande sig tilllf Escobedo, yttrade han blott att han dogell fattig och att han aldrig sökt roffa åt siglv penningar. Allt hved jag eger, tilladelk han, inskränker sig till fyratio kreatur ill bergstrakten. Jag utbeder mig som en yn-lsg nest af köpmännen i Matamoras, hos hvilka lu häftar i stor ekuld, att de ej ansättald min hustru för att bli betäckta för sina for-t dringar, när hon utbekommit de medel, som 1 kejsaren haft den godheten att testamentera henne.? I Seda Miramon talat gjorde sig vakten!h i ordning för exekutionen. Fångarne vändejs ansigtena emot den, och soldaterna gåfvojv eld. Efter deras död ulbreddes ett täckelo öfver kejsarens lik af läkaren som skullely balsamera hans kropp. Deliqventernas lik bortfördes af deras vänner och trupperna v återvände till staden.? f