Aftonbladet – 23 juli 1867, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Stenby jordoch tegelbruks aktiebolag har ånyo blifvit föremål för åklagaremaktens uppmärksamhet, i det att stadsfiskalen Carl Bilfversparre den 15 dennes till härvarande rådhusrätt uttegit en så lydande stämning: Till Stockhotms rådhusrätt ! Som hr grefven och kommissionslandtmätaren H. A. Taube, grosshandlaren E. F. W. Biengräber, löjtnanten G. M. Klingsporr och e. o. hofrättsnotarien O. Staaff inrättat lotteri för bortlottning af egendomen Stenby säteri med underlydande hemman, får jag härmed ödmjukeligen anhålla om kallelse och stämning å förenämnde herrar, med påstående att de hvar för sig måtte fällas till det ansvar, hvartill de gjort sig förfallna, förbehållande mig att framg: nt få utveckla min ansvarstalan mot den eller dem, hvartill ransakningen föranleda kan. . Bäåsom bekant blef det förut bildade Sten byastiebolaget genom K. M:ta utsleg af den 25 Juli 1866 förklaradt vara ett lotteri, och grefve Taube fälld till 750 rdr böter, jemlikt k. förordningen den 21 Mars 1844. Grefve Taube sökte nu på annat sätt genomdrifva sin plan och till K. M:t iolemnades en af kanslisten W. F. Dalman, majoren m. m. grefve A. E. Wirsen, v. bäradshöfding H. Wendtland, kapten C. G. Hjerta, grefve H. A. Taube m. fl. undertecknad ansökan att erhålla fastställelse å bolegsordnivg för ett nytt bolag, grundadt på 60,000 aktier å 15 rdr hvardera. Detta förslag innehöll i 2 bland annat det stadgande, att hvarje aktieegare är lika berättigad till endel uti bolagets alla tillhörigheter?, och i 4 Patt bolagsmännen skulle vara skyldige att, emot erhållande af sktiensin betalda belopp för desamma, taga lösen och! derigenom ur bolaget utgå; att hvarje år) under bolagstiden skola minst 1000 aktier inlösas och bolagsmännens ental sålunda förmineskes samt att, engående ordningen för denna inlösen och huruledes bolagets vinet må emellan aktiebafvarne fördeias, egde ordinarie bolagsstämma sfgöra.? Efter det nämnde förelag till bolagsordning blifvit till K. M:t isnlemnadt, ingåfvo bemälde sökande ytterligare en ekrift, hvari de anhöllo att, för den händelse K. M:t ej skulle finna skäligt fastställa det först ingifna förslaget, fastställelse då måtte meddelas å ett annat vid skriften fogadt förslag, hvilket ej upptog de bestämmelser som förekommo uii 4 af den föret ingifna bolagsordningen, men i öfrigt var af hufvudsakligen samma insehåll som denna. Härpå resolverade K, M:t: Alldenstund hvad angår det först ingifna förslaget här ofvan anmärkte S stå i strid med hvarandra i så måtto att, då 2 tillförsäkrar hvarje aktie lika rätt till andel i bolagets alla tillhörigheter, 4 deremot stadgar skyldighet för aktieegare att, efter bolagsstämroas bepröfvande ur bolaget utträda utan rätt till annan utdelning än det belopp, som för hans aktie blifvit vid bolagets bildande inbetaldt, fördenskull och emedau bestämmelserna i 4 6, utom det att de på sätt nyss är nämndt medgifva bolagsmännens skiljande från bolaget före dess upplösning utan aktiernas formliga öfverlåtande på annan person eller bolaget i sin helbet, tillika lemna rum för en orättvisa fördelning af bolagets tillgångar, enär bolagestämmas majoritet, med stöd at samma bestämmelse, kunde på minoritetens bekostnad för sig behålla bolagets vinst; ty vill K: M:ticke å sagde förslag meddela fastställelse; hvaremot, enär det sist ingifna förslaget icke innehåller något emot lag stridande, K. M:t finner godt att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse dermed, fastställa bolagsordning för ?Stenby jordoch tegelbruksaktiebolag.? Målet, som blifvit lottadt på rådhusrättens sjette afdelning, förevar i dag, dervid stadsfiskalen Silfversparre tillstädeskom å ene sidan samt grefve Taube och löjtnant Kling-: sporr, biträdda i rättegängen af häradshöfding Wendtland, å den andra. Allmänna åklagaren inlemnade en skrift, hvari han närmare utvecklade käromålet och sökte ådagalögga att Stenby-bolaget tr en vanlig lotteri-affär. Utom nämnda skrift ingafs äfven förenämnda K. M:ts utslag, hvarigenom grefve Taube blifvit fälld till böter, K. M:ts resolution på de ingifna ansökningarne om fastställelse af den nu för bolaget gällande bolagsordning, ett aktiebref samt ett nummer at Postoch Inrikes-Tidningar, ifinehållande bolagets prospekt och ett vid sammanträde med bolagsmännen den 12 Mars 1867 fördt protokoll. Hr Wendtland å sin sida inlemnade en mängd handlingar och protoköller, hållna vid sammanträden med bolaget, hvarefter han i hufvudsaken afgaf ungefär följande svaromål: tadsfiskalen Silfversparre hade i stämningsansökan, likasom i sin utveckling af käromålet, talat om lotteri, utan att närmare bestämma hvari detta skulle bestå. Såvidt hr Wenåtland fattat meningen med åtalet, hade detta föranledts deraf, att bolaget i siha åtgöranden förmenades ha öfverskridit den fa-tställda bolagsordningen. Hr Wendtland bestred att så skett, åberopande 10 6 i aktielagen af den 6 Oktober 1848, hvari stadgas att bolag ega rätt ikläda sig skulder. Den omständigHeten, att K: M:t ansett ett och annat stadgande i ett angifvet förslag till bolags ordning mindre lämpligt, kunde således icke hindra bolaget att iklä a sig vissa förpligtelser, åtagna af bolaget genom derom fattadt beslut. I denna del ansåg hr Wendtland, att något giltigt skäl ej blifvit anfördt för åtalet. Hvad åter utlottningen angick, så ville hr Wendtland erinra om Stockholms stade, hypoteksföreningens med flere andra slags obligationer. Man köper dessa under al pari och tår igen mer än man utgifvit, hvarjemte åberopades svenska statens jernvägsobligationer, i likhet med hvilka Stenby-aktierna komme att utlottas — ett sätt att gå tillväga, som blifvit gilladt af K. M:t och rikets ständer, hvilka härvidlag väl icke kunnat göra sig skyldiga till lagöfverträdelse. Det var saunt, att det först bildade Stenbyaktiebolaget blifvit dömdt till böter. Med detta hade det nuvarande bolaget, fotadt på helt andra grunder, ingen likhet. I förra fallet hade t. ex. grefve Taube egendomen qvar; nu vore denna öfverlemnad till bolaget, som sålunda hade realsäkerheten i sin ego. I förra fallet hade grefve Taube varit verkställande direktör, nu utöfvades denna makt af bolaget och dess direktion. De grunder, på hvilka det gamla bolaget stödt sig, voro således helt och hållet förändrade; endast utlottningen qvarstår; men denna kunde i och för sig ej bli föremål för något åtgörande af åklagaremakten, då riksgäldskontorets fullmäktige, Stockholms stad samt en hel mängd bolag på sådant sätt förfore med sma obligationer. På grund aäf det anförda yrkade hr Wendtland svarandenas befrielse från åtalet. Grefve Taube meddelade åtskilliga upplysningar samt omnämnde, att försäljningen af kurhessiska obligationer varit underkastad åtal, att saken gått igenom alla instanser samt att K. M:t förklarat, att deras försäljande ej är af svensk lag förbjudet. Något vidare förekom ej. Målet uppsköts till den 13 Augusti på begäran af allmänna åklagaren. KA RR — AA AV VA