Aftonbladet – 17 juli 1867, sida 3

r——— 5 sd BLANDADE ÄMNEN. Humanitet och grymhet i förening. I Wiener-Abendpost läses: Den rysliga historien om kulsprutan?, som skall vara så mördande i sina verkningar, att de finkänsliga nordamerikanarne lära rent af nekat att begagna sig af ett så våldsamt instrument, har åter satt fart i uppfinningsförmågan. Det ena förslaget äfventyrligare än det andra söker att öfverträffa detta vidunder. Man talar om ?flygande drakar, som skulle öfvergjuta hela den fiendtliga armen med sjudande, het olja; om en apparat, som utslungar en projektil, hvilken, i det ögonblick den kreverar, utslungar en annan projektil, och så oupphörligt på en sträcka af 10 mil; om blåsbälgar, som skola blåsa sand i ögonen på fienden; om apparater för att göra en hel arm blind; om bomber, fyllda med svafvelether, som bedöfva hela regementen i taget; om granater, som, när de krevera, utsprida en så olidlig stank, att hvarenda en, som befinner sig på mindre afstånd än en half mil, ovilkorligen kniper med fingrarne kring näsan och springer, han må vara aldrig så tapper (detta är för öfrigt ett plagiat från den kinesiska krigskonsten), o. s. v. Erbjuda de sistnämnda uppfinningarne redan något tröstande derigenom, att de icke afse att beröfva fienden lifvet, utan blott att för ögonblicket göra honom oduglig till strid, så är dock vårt århundrades så mycket omtalade humanitet vida starkare framträdande i följande, af en apotekare lemnade recept för en ny projektil, kanske den mest effektfulla af alla, trots dess humana präel. En granat af passande groflek fylles med itet krut och en betydlig dosis veratria, som är alkaloiden till Helleborus niger, prustroten. Denna rots egenskaper äro nog-amt kända, och verkan af en dermed laddad projektils explosion i ett kompani soldater, ja en hel bataljon, blefve den, att hvarenda man icke fick göra annat under första halftimman än att nysa. Det vore således det lättaste i verlden att taga hela bataljonen till fånga, ty ingen kan ju vara mera oskadlig, än den som håller på att nysa starkt. Uppfinningen är således icke blott mycket human, utan äfven i högsta frad ändamålsenlig. Håller den streck gör den krig till en praktisk omöjlighet, icke blott derför att ingen angripande fiende skall kunna trotsa ett artilleri, försedt med sådana projektiler, utan äfven af det skälet, att hela krigförandet kommer att bli i högsta grad Iöjligt — och såsom bekant fordras det vida större mod till att utsätta sig för åtlöje än att trotsa kulor och krut. Dertill kommer, att de gamle,