rön och försök hufvudsakligen besvarat de framställda frågorna sålunda: Det är således säkert att, om emellan två lika starka ljnskällor, belägna på större eller mindre afstånd från hvarandra, befinner sig ett ämne, som genom defusion hindrar ljusets rätliniga gång, såsom en dimma eller dylikt, och detta ämne icke har ett symmetriskt läge i förhållande till de bäda ljuskällorna, det kan inträffa, att, ehuru det ena ljusskenet synes till det andra, så synes det sednare icke till det förra?, hvarjemte förenämnde vetenskapsmän, hvilka hr Beckman låtit för dödsfalls skull höra vid härvarande rådhusrätt, upplyst, att de icke tillförene hört det uppmärksamheten blifvit fästad på ifrågavarande förhållande. Till det af nämnde vetenskapsraän intygade reresultatet säga de sig ha kommit genom slutledningar, bekräftade af åtskilliga anställda praktiska försök. Såsom kändt är har hr Beckman ansett den omständigheten, att Cimbrias lanternor icke syntes till Skåne, då Skånes lampor syntes till Cimbria, härleda sig deraf, att mellan båda båtarne funnits dimma. Med stöd af det vittnesintyg frih. Wrede och prof. Edlund nu afgifvit, har hr Beckman nu för tredje gången sökt resning i målet hos K. M:t. — Uppflutna lik. Utisjön vid egendomen Årsta i Brännkyrka socken fanns i förgår f. m. liket efter en okänd mansperson uppflutet. Den döde, som är afförd till stadens nya bårhus å Kungsholmen, synes vara 18 å 20 år gammal samt var klädd i mörk kavaj, mörkblå byxor och svart klädesväst. Ett annat lik, också efter en karl, anträffades sistlidne gårdag, flytande i sjön emellan Skeppsbron och Skeppsholmen. Den döde, som likaledes blifvit afförd till stadens bårhus, hade på sig byxor, bonjour och öfverrock, alla tre plaggen svarta, och i hans fickor fumnos, bland andra saker, en räkning af C. Ericsson i Sörby, två garfvarqvitton af Gust. Lundholm i Södertelje och 46 rdr i penningar.