Aftonbladet – 16 juli 1867, sida 2

för att förvissa sig om att de sex djerfva medlemmarne af de osynliges sällskap försvunnit. Derpå skilde sig ett af de tomma fat, som voro upplagda långs muren, från stapeln och rullade ända fram till brunnskanten. N Då inträffade något besynnerligt. Bottneu i fatet öppnade sig, stäfverna föllo ifrån hvarandra åt höger och venster och ett hufvud blef synligt. Straxt derpå framsteg helt lifligt den älskvärde Piquoiseux, hr Jules sekreterare; hel .ch hållen som en strålande fjäril ur denna vinångande puppa. Den unge och lysande riddaren af gåsennan kastade nägra skygga blickar omring sig, gnuggade ifrigt sina hnder och stampade med fötterna för att värma upp sig i anseende till den isande köld; som fortfor, trots duggregnet. Sedan Piquoiseux återställt blodomloppet i sina af den lika pinsamma som långvariga vänjer stelnade lemmar, sade han för sig sjelf: VoHm! det här var ett uppdrag, som går upp mot ett helt fälttåg! Om min general inte är belåten dermed, så vet jag ingen råd. Han lutade sig fram öfver brunnskanten och lyssnade, men hörde ingenting. (Forts. Dr J. C. Hepburn, en engelsk missionär af presbyterianska missionen till Japan, har fullbordat en ordbok öfver japanska språket, hvilken är under tryckning i Shanghai och kom mer att utgifvas i Amerika af bokhandlareni Randolph. — Qvignans hår utgör hennes prydno, säger Skriften, men nu för tiden, anmärker en enge sk tidning, kan man säga, att den ena qvinnans prydno utgör en annan qvinnas hår.