Aftonbladet – 15 juli 1867, sida 3

lj som styr med sins emellan icke solidariska ministrar, hvilka utföra de befallnivgar de ) erhålla, den andra ansvariga, solidariska ) ministrar, som vid behof göra motstånd mot fursten, stödjande siz på de valda statsmakternas motstånd, och alla henitande sin inI gifvelse från den allmänna meningen, är I det denna andra form af monarki som man måste gilva företräde, som man med det ; snaraste måste införa i landets och regerinI gens intresse. Hela detta utmärkta tal; som T utgjorde ett förherrligande af det parlamen tariska styrelsesättet i motsats till det perI sonliga och representativa, åhördes af kämmaren utan atbrott eller inkast, — Granier Ide Cassagnac sökte väl försvara Mexikoexpeditionen, men utan atti botten vidrörå frågan. — Jules Favre talade dernäst och Å påstod, att den verkliga meningen med expeditionen varit att störta den mexikanska republiken och uppresa en tron i Mexiko, I men att regeringen hade dolt denna tanke. De franska trupperna borde i talarens tanke ha hemfört Maximilian för att förekomma den blodsutgjutelse, som återfaller på FrankTrike. (Häftigt oväsen.) — Rouher protesteTrade genast kraftigt mot dessa Jules Favres påståenden, men genmälde först följande I dag Thiers anförande. Han förklarade, att den mexikanska expeditionen var en nödvändighet, ålagd af Frankrikes rättmätiga J anledningar till klagomål, förnekade, att der förlamat landets handlingskraft under I de tyska händelserna eller tillintetgjort dess anseende i de atlägsna länderna, afsekuddade regeringen all ansvarighet i slutkatastrofen, hvarigenom det upprättade kejsarriket och kejsaren störtades, sam: försäkrade, att den allmänna meningen och lagstiftande kåren alltid vetat hela sanningen, att de oafiåtligt utöfvat sin kontroll, att sjelfva utrymmandet var en hyllningsgärd åt den allmänna viljans önskan och att oppositionen icke skall lyckas i sina föreök att isolera regeringens majoritet och låta ansvaret för händelserna drabba henne. Rouher, såsom alltid vältalig, lyckades väl att åtminstone för ögonblieket åter samla omkring sig den genom oppositionstalarnes argumentation i oordning bragta majoritetens alla krafter, men att han förmått åstadkomme någon varaktigare verkan så inom som utom kåren torde ej vara så säkert, och det vissa är, att Thiers och Jules Favres tal, hvilka inbördes komplettera hvarandra, gjort ett oerhördt intryck i hela landet. Undervisningsministern Duruy befann sig icke i Paris, då det förut omtalade myteriet bland eleverna i normalskolan föreföll. Men så snart han återkom, anbefallde han skolans upplösning. Skolan kommer dock att omorganiseras och åter öppnas den 15 Okt. Huruvida de elever, som sjelfvilligt lemnat henne, då få åter ingå i henne, vet man ännu icke. Denna stränga åtgärd af undervisningsministern har blifvit starkt ogillad i Paris. Man hade väntat sig mera liberalism af hosom. ENGLAND. Reformbillen, som så länge sysselsatt den allmänna uppmärksamheten i England, blef ändtligen den 9 denes antagen af underhuset. Nu återstår endast formaliteten att låta den genomgå tredje läsningen. Underhuset helsade denna lyckliga utgång med stormande bifall. NORD-TYSKLAND. Tullkonferensen slutade den 8 dennes sina förhandlingar, sedan den med obetydliga förändringar antagit det af Preussen framlagda förslaget till ett fördrag om tulloch handelsfören.ngens fortfarande bestånd. Utnämningarne till tullföreningens förbundsråd och valen (i Sydtyskland) till tullarlamentet skola ega rum i slutet af året. Tullparlamentets legislaturperiod kommer att omfatta en tid af tre år. Fördraget, hvars bestämmelser skola träda i kraft den 1 Januari 1865. gäller till en början till den 31 December 1877. ITALIEN. Representankåmmaren fortsätter diskussionen öfver det af regeringen gillade utskottsförslaget om kyrkogodsen. Den 9I dennes uppträdde Borgatti emot liqvidationen, hvilken han fann farlig för kyrka och stat; han han ansåg det möjligt att uppgöra saken i g010 med kyrkan. Sedan samme talare framställt en historisk sammanfattning af underhandlingarne med Rom och ministeren Ricasolis förslag, begärde Nieotera, att handlingarne härom skulle framläggas, hvilket konseljpresidenten också gjorde följande dag. Han inlemnade dem då till parlamentets byrå, med tillkännagifvande, att de icke äro ämnade att offentliggöras, Ratazzi redogjorde härefter för sina åsigter om utskottsförslaget, i dess helhet och uppgaf hvilka förändringar han önskade. Han förfäktade fortfarande statens absoluta rätt till kyrko. godsen och förklarade, att regeringen icke kunde nedsätta hvad som i förskott å godsen skulle uppbäras till 430,000,000 utan att regeringen genast behöfde 600,000,000. RYSSLAND. Den 30 Juni slöts den etnografiska utställningen i Moskvå; nettoinkomsten utgör 4 å 5000 rubel. Modeller, kostymer m. m. komma nu stt införlifvas med museet i Moskvå. Ryssland har för den siberiska telegrafanläggningen tillträdt den internationella telegrafkonventionen af den 17 Maj 1865; enkel depesch från rikets vestra gräns ända till Tomsks meridian kostar hädanefter 13 francs. Ett ryskt blad berättar en för de ryska förhållandena mycket karakteristisk omständighet, att man nemligen nyss upptäckt en för myndigheterna hittills alldeles obekant, liten stad i gouvernementet Arkangel. TURKIET. Från Kandia berättas officielt öfver Konstantinopel, att Omer pascha, efter en i närheten af Castelfranco lyckligt verkställd landning, slagit kandioterna i grund, samt stormat och besatt höjderna vid Sfakia. Insurgenterna flydde åt alla håll och blefvo dels förföljda dels ce nerade isina gömslen. 2 ms