Aftonbladet – 13 juli 1867, sida 3

. mr Valde ur följande samhällsklasser: 1863 I 1864 1865 1866 1867 EDEN Ridderskapet och I adeln.....n... . JAG) 29 a9l i aka Embetsoch jen: stemän och ståndspersoner .. 27) 43130) obsbuks Borgerliga och näringar 5 säl stl ac äv 100) Tool 100 100) 100 Med någon liten eftertanke skall man snar finna huru intressant denna tabell är. Må man endast betänka hvad inflytande det skall hafva på ärendenas behandling, att i den beslutande församlingen det förnäma och byråkratiska inom kommunen är representeradt af 56 röster mot 44 af det folkliga. — Må mean alldeles icke tala om det vi alldeles icke vilja bestrida, att nemligen bland t. ex. embetsmännen och andra, som vi räkoat bland de 56, kan finnas och finnes personer med folkliga sympatier, folklig karakter, — ty beklagligtvis uppvägas dessa lätt af det antal inom det folkliga elementet, som genom sin förmögenhet, sitt lif i societeten, sitt att såsom man säger frottera sig mot de förnäma antagit dessas vanor, åskådningssätt, ja deras åsigter. Tänker man sig längre in i saken och söker intränga i det innersta maskineriet, så måste man granska nämndernas sammansättning och synnerligen beredningsutskottets och man skall sålunda ofta få svar på frågan: huru kommer det sig ätt den eller den fått plats der eller der? Går man vidare så skall man snart få temligen klart för sig hvarföre det inom stadsfullmäktige ej går framåt med annat än med stora ä Vi tillönska stadsfullmäktige att i sina leder upptaga hvad hufvudstaden har utmärktast af kunskaper, talahger oeh arbetsförmåga i de ämnen som der äro nödiga, men vi Önska i främsta rummet att flertalet må atgöras af dem som egentligen få släppa till skinnet. Såsom betecknande för bundramannarådet kan påpekas huru man der i allmänhet endast har: sinne för stora synnerligt nya och framförallt dyra företag. Vi lemna sådana all vår aktning, men samhällets väl eler ve beror icke ytterst på sådane, utan det är just i de små, dagliga, ständiga, vi må säga obetydliga och således äfven mera ybemärkta, alldeles icke lysande förbättrinsarne, som man bör söka samhällets trefnad och välbefinnande. Det är ock vanligen gem blott sundt förnuft, praktisk blick i ening med allmänt intresse för kommusen som detta, det nyttigaste framåtskridanlet åvägabringas. Och derföre önska vi af njertat framgång åt dem som strida för äniring i röstberäkningsgrunden för kommuvalval. Xx,