UR MM PRE RE FF FF FI FF I Iden hittillsvarande högsta myndigheten i landet är numera definitivt upplöst. Till adi L fl dermera 8. k. generaldirektörerna för de , särskilda regeringskommissionerna, men se. samtliga medlemmar af organisationskomiIten. Som man finner, utplånas efterhand a nästa år edsförbundet vara i besittning af vid pass 80,000 till bakladdare förvandlade Prlaz-Burnaud-gevär, så att vid denna tid hela uppbådet kan vara beväpnadt med detta vapen, och inom ytterligare sex månader skall förändringen af återstoden vara verkställd. Winchestergeväret vore helt och hållet trängdt i bakgrunden. Såväl i nationalsom ständerrådet ha debatter egt rum i frågan om det sätt, hvarpå revision af förbundsförfattningen skall ega rum. Båda råden ha beslutit, att 50,000 röstberättigade schweiziska medborgare kunna när som helst fordra att frågan om en revision af förbundsförfattningen skall underställas schweiziska folkettill omröstning4. POLEN. Konungariket Polens administrationsråd, ministrationsrådet hörde ursprungligen jemte ståthållaren blott ministrarne, eller de sedermera äfven cheferna för åtskilliga centralmyndigheter, såsom för postverket och allmänna arbeten m. m., och slutligen äfven hvarje spår af konungarikets administrativa sjelfständighet. RYSSLAND. I Courrier russe läses intressanta uppgifter om den hemliga pressen i Ryssland. Censurens stränghet har föranledt att man tagit sin tillflykt till handskrifna, i förvåInande stort antal mångfaldigade, artiklar Isom cirkulera ur hand i hand och läsas med så mycket större begärlighet som de ha den förbjudna fruktens retande smak. RUMÄNIEN. Den förre hospodaren furst Kusa har skrifvit till furst Carl och bedt om tillstånd att Tfå återvända till Rumänien. Han försäkrar sig vara mycket glad öfver ombytet i sitt öde och gerna ha afstått tronen, då ban ju hela den tid han burit kronan och spiran blott haft en enda önskan, den att så snart som möjligt få en efterträdare, hvilken till den grad öfverträffade honom, som fallet vore med furst Carl. Att all hans diktan och traktan gått ut på att göra hospodaratet ärftligt inom sin familj; derom yttrar han visserligen icke eit ord. Arligheten och uppriktigheten i hans afsigter ha dock ej blifvit tillbörligt uppskattade af regeringen i Bucharest, ty hon har obevekligt af. slagit hans begäran. MEXIKO. Den ultramontana Paristidningen Le Monde, som ej gerna kan beskyllas för partiskhet mot den mexikanska republikecs president, l och som vanligen visar sig väl underrättad i fråga om mexikanska angelägenheter, geri i en artikel med anledning af Maximilians död följande teckning af Juarez: Fiera tidningar?, säger Le Monde, ?söka göra troligt att Maximilian blifvit afrättad emedan han vägrat sitt bifall till vissa vilkor som l: Juarez uppställt för skonandet af hans lif. Men detta är en ren dikt, ty en af våra l, vänner som sett Juarez och ofta varit till-l, sammans med honom, försäkrar oss att denne , skulle ansett sig förnedra sig genom dylika l förslag. Juarez är en politisk fanatiker, kall, beräknande, seg och oböjlig, som ejli af grymhet utgjuter blod, utan emedan han j. kommit till den öfvertygelsen att det ut-j gjutna blodet var nödvändigt för republi-) ens bevarande, emedan han ville uppdraga ; en skiljemur mellan den gamla och nyal1 verlden. Juarez är en lagens man som en, dast ser lagens bokstaf som dödar. Då hanl, i nattens dunkel och för slutna dörrar och ; sannolikt efter ett skenbart försvar, lät döls ma den gom han ansåg som sin rival, an-) säg han sig fullkomligt stå på lagens grund, och har handlat i enlighet med denna sinlt öfvertygelse. Innan han blef president il, r ) I ) L k 8 8 a 8 t: högsta domstolen hade han börjat sin juridiska bana som biträde åt en advokat i sin hembygd Oaxaca. Denne advokat, som hos honom upptäckte en gryende talent, förbuuden med en viss mognad i omdöme och tadelfria seder, skaffade honom tillfälle till undervisning och undervisade honom äfven sjelf. Sådan var hans uppfostran, hvars outplånliga prägel han alltjemnt bibehållit, utan att någonsin utträda ur den krets som den uppdrog omkring honom; ty längt ifrån att, som Ortega, Doblado och andra, utbyta p pennan mot svärdet, har Juarez förblifvit jurist, en lagens man. såsom han kallar sig, g; och ingenting annat. Då man i Mexikolc kämpade för och emot honom, sade en aflp hans anhängare till honom: Men stig dålg till häst, hr president!? — Jag kan inte rida, svarade JSuarez och fortfor lugnt attf, röka sin cigarett, — ?Nå, så sätt er då åt-!)h minstone på en åsna?, brummade den anlj dre, — Juarez är något öfver sextio år gam-la mal. Hans utseende är dystert och melan-!a koliskt; han talar litet och lakoniskt, såsom y det passar en man som oupphörligt är sys-!g selsatt med allvarsamma saker. an talar fr spanska, som han stundom, när så behöf-!M ves, blandar upp med litet latin. Många lo anse hans tystnad för ett tecken till djup le sinnighet, medan andra deri blott vilja selm fattigdom på tankar. En politisk ellerreli-M giös fanatiker dödar ej för att tillfredsställa! D sin egen lilla ! ämnd ; också se vi ej i Juarez gj handlingssätt något tecken till hat elerltc grymhet; han såg i Maximilian representanp, ten af en id8, som han qväfde i blod; tylm hvilket öde än kan vara Mexiko förbehållet, ps skall det ännu ej på lång tid återvända tilll u monarkien.? le Correspondence Bullier innehåller några gå intressanta detaljer om de orsaker som belä stämde den olycklige Maximilian att efter öj fransmännens aftåg qvarstanna i Mexiko. tg Maximilian, som beslutit sig för att återvända till Europa, var redan på väg tilllp, Vera Cruz och hade hunnit till närheten afl a; Orizaba, då han upphanns af en emissarielp; från det klerikala partiet, paterFischer.!m Denne erbjöd honom å partiets vägnar ettlde understöd af 20 millioner piaster, om han ville återvända. Patern utmålade ställnin-k; gen i så ljusa färger att kejsaren verkligen de beslöt att återvända för att försöka en nyl5 dust för sin krona. Det är öfverflödigt attsj tillägga att prelaterna och munkarne sveko!w honom, och att af de 20 millionero tet 7. öre kom honom tillhanda. inte Jhe