Santa Annas ankomst afbröt dessa under handlingar. Den gamle agitatorn lyckades genom att lofva Taboada guld och grön skogar, öfvertyga denre att befälet öfve den kejserliga garnisonen borde uppdraga åt honom. Han förklarade föröfrigt att ha komme på Maximilians och Juarez begäran och med bifall af Förenta Staternas regering för att öfvertaga ledningen at republiken angelägenheter. Santa Anna skulle sanno likt blifvit af den imperialistiske chefen in släppt i staden, hade ej de främmande re presentanterna i detsamma fått nys om saken 1 samråd med engelska stationsbefälhaf varen beslöt chefen på amerikanska krigs ångaren Tallahoma hindra Santa Anna frå! att debarkera. Han begaf sig, ätföljd a engelska örlogskaptenen Aynsley och ett de tachement marinsoldater, ombord på Virgi nia. Trots sina protester, fördes Santa Anns ombord på Tallahoma, der han tillbragte natten. Följande morgon återförde en armerac slup generalen ombord på Virginia, der har återfann sin stab, bestående af brr Vidal 3 Rivas, de Nostetz, Lurtuszt oeh Gottlieb Förenta Staternas representant underrättade då Santa Anna att han måste lemna de me. xikanska farvattnen och att man skulle land. sätta honom i hvilken hamn han önskade, vare sig på Cuba eller i Förenta Staterna. Strax derefter lyfte Virginia ankare och gick till sjös under eskort af Tallahoma, som följde det tjugu mil till hafs. I stället för att bege sig till Havanna, som han förbundit sig, lät Santa Anna föra sig till Sisal, en hamn på kusten af Yucatan. Han anlände dit den 11 Juni på aftonen. Morgonen derpå kom befälhafvaren öfver den republikanska styrkan i Sisal ombord på Virginia och tillkännagaf att han erhållit order från general Peraza att föra Santa Anna iland. Fartygets befälbafvare vägrade bestämdt att utlemna exdizxtatorn, men under siden hade tre armerade goeletter lagt sig omkring Virginia. En slup med befälhafvaren för denna lilla lottilj, don Luis Gomez, och en afdelning narinsoldater ombord närmade sig den ameikanska ångaren för att gifva myndigheerna militärisk handräckning. Som kapteen på Virginia alltjemt vägrade att utlemna in passagerare, stego en officer och tre nan ombord, arresterade generalen och ans följeslagare och förde dem till Sisal. Vid ankomsten till staden blefvo adjutanerna ställda på fri fot, men exdiktatorn örblef fånge.? Ett kabeltelegram från Newyork har beättat, att exdiktatorn sedan skulle blifvit lömd till döden och afrättad. Denna nywet har dock ej erhållit officiel bekräftelse.