BLANDADE ÄMNEN. Mormonernas teater. Af M. Dixos. (Petermanns Geogr. Mittheilungen, 1867. Juni.) Teatern har en högre syftning i mormon staden, än kyrkostyrelserna i Londop, Paris och Newyork skulle medgifva. Brigham Young är ett original på mer än ett sätt; han är öfversteprest för en ny religionssekt; men det oaktadt bar han fullständigt inrättat en teater åt sin församling, innan g:undmurarne till hans nya tempel hunnit höja sig öfver marken. Hvar och en vet att skädespelen ega religiöst ursprung och att man kallat teatern en skola för sederna. Young tyckes öfverallt eftersträfya en återgång till det förflutna, — i familjlifvet är Abraham hans mönster, och Thespis i sällskapslifvet. Prester uppfunno såväl forntidens som medeltidens skådespel; och då erfarenheten, såväl i Utah som Newyork, ådegalägger att allmänheten hvar som helst tycker om det muntra och det hänförande — hvarföre skulle folkens lärare förskjuta de tusentals tillfällen som skådespelskonsten erbjuder att i rätta ögonblicket framkalla skrattet eller hänförelsen? Hvarföre skulle Young icke få predika moral på teatern; hvarföre skulle han icke få uppfostra sina sceniska konstnärer och konstnärinnor till mönster för ett städadt uppförande, ett vackert språk och smak i konsten att kläda sig? — I såden afsigt är det emellertid, som han byggt en mönsterteater och anstränger sig oupphörligt för att bilda en mönsterpersonal för scenen. Teaterns utsida visar en byggnad i något tung dorisk stil; mn som röjer byggmästarens förmåga att med ganska enkla medel frambrioga en storartad verkan. Inuti är byggnaden ljus och luftig. Der ses inga loger, med undantag af två avantloger; hela det inre är orneradt i hvitt och guld. BSalongens hufvudsakligaste del utgöres af paterren, hvilken stiger brant upp ifrån orkestern, så att hvar och en kan med lätthet se och höra. Alla bänkarne uthyras åt familjer, och man kan här hvar spektakelafton se statens ut.:.ärktaste åldermän ) och biskopar omgifna af sina fruar och barn. En gungstol i parterrens midt intages af Young sjelf. Rundt omkriug denna stol äro bänkarne tätt fyllda af dem, hvilka önska att befinna sig så nära sin profet som möjhgt; man märker här förste rådsherren? Heber Kimball, andre rädsherren och öfvergeneralen Daniel Wells, kyrkans apostel och häfdtecknare? George A. Smith, ?aposteln? George Q. Cannon, presiderande biskopen? Edward Hunter, utgifvaren af Daily Telegraph åldermannen? Stenhouse jemte en mängd mindre lysande mormonljus. Af de två avantlogerna är den ena anslagen åt profeten, när han föredrager att vara ensam eller språka i förtroende med någon vän; den andra är öfverlåten åt de flickor, som skola spela för aftonen, men icke för tillfället uppträda på scenen. I allmänhet har man i detta ypperliga skådespelshus fästat afseende på hvars och ene trefnad, och jag kan, till följd af hvad fröken Adams, fröken Alexander, och andra unga konstnärinnor upplyst, försäkra att de anse såsom en särdeles ynnest att hafva fått denna loge uteslutande för sig sjelfva, så att de när som helst kunna, i hvilken kostym som helst, gå dit och derifrån. Man måste lyckönska teaterdirektören, Hiram Clawson, att hafva genom sin regissörs öfvade blick och sorgfälliga anordningar gjort af sin scen någonting, som såvidt som möjligt nalkas det ideal han uppställt för densamma. Allt bortom rampen är i bästa skick; lugn och ordning herrska midt under skömtet och glädjen. Hvarken inom eller utom hus finner man bär det larm som råder i och omkring vårt Drury Lane och Lyceum; här träffas inga liderliga qvinnfolk, inga ficktjufvar, inga trasiga barn, inga druckna och svärjande karlar. Då en mormon aldrig förtär spirituosa och sällan rökar tobak, så består hvad här serveras åt åskådarne af några persikor, som de sjelfva medfört. — Korta skådespel föredragas, likasom korta predikvingar i mormonernas helgedom. Klockan 8 på aftonen gär ridån upp; klockan 1211 faller den efter slutscenen; och då mormonerna pläga intaga sin aftonmåltid innan de begifva sig till spektaklet, så gå de till hvila omedelbart efter återkomsten hem ; de tillåta aldrig sina tidsfördrif att ingripa störande i morgondagens arbete. — Frukostklockan ringer klockan 6 på morgonen. Det mest utmärkta i detta mönster till skådespelshus befinnes bakom ridån. Der råder rymlighet, ljus och den sorgfälligaste renlighet öfverallt. Jag har gjort mig tem4) Riders?