BJURSSESUSBER Ailmän alväpning. Den nyss afslutade riksdagen har beviljat 1,500,000 rår till anskaffandet af tidsenli.a gevär. Mer än hälften af denna summa är ämnad att under form af direkt beskattning utgå såsom vapenskatt. En tillökning iden direkta skattebördan måste ailtid för ett folk kännas svår att bära, så mycket mera som denna tunga äfven drabbar de fattigaste medlemmarne i samhället, de eom mest nödgas inskränka sina behof till det allranödvändigaste, Mer eller mindre motvilligt skall svenska folket underkasta sig denna nya beskattn ng, såvida det ej blir öfvertygadt om dess nödvändighet och blott en liflig känsla deraf skall förmå det att med glädje lägga nya offer på fösteriandets altare. Det är i detta ögonblick frågan om en allmän afväpning i Europa ånyo framkastats af England vid den nyss afslutade konferensen i London och flere ef de svenska tidningarne hafva med begärlighet omfattat detta ämne, för att i sina artiklar framhålla icke allenast det osedliga och okristliga i att föra krig, de tunga. skatter folken inåste draga för att kunna bålla jemna steg med de alltjemt pågående uppfinningarne af ny krigsmateriel, och slutligen och framförallt huru fullkomligt onödiga dessa uppoffringar äro, emedan, om alla stater afväpnade, ingen vidare skulle hafva något att befara at sina grannars eröfringslystnad. De möjligen uppkommande tvistighetersa skulle på !redlig väg lösas. Äfven för 089 är kriget en styggelse el!er en hård nödvändighet och vi beklaga djupt de uppoffringar Europas folk måste göra för att bibehålla sitt försvarstillstånd, men vi se icke någon annan möjlighet för devesterländska nationerna att värna sin frihet, obehindradt utveckla sin kultur och gå framåt i ideella, liksom i materiella sträfvanden. Och då vi blicka omkring oss på de europeiska förhållandena, på Österns ställning till Europa, så måste vi fråga 088: Kan Europa nu afväpna? Vi tänka 0s3 att Frankrike på Englands uppmaningar tager initiativet i den allmänna afväpningen, hvilken för närvarande vill säga detsamma, som en proportionaliter skeende betydligare nedsättning ei alla länders effektiva stridskrafter, som dock skulle göra de mindre staterna i det närmaste försvars. lösa; att Preussen, Österrike, England, Italien, Skanainavien, de Pyreneiska Staterna, Schweitz, sjelfva Ryssland följa dess exempel. Ja, Ryssland skulle möjligen följa Europas exempel skenbart eller på papperet, men hvilken kan tönka sig, att det i verkligheten i någon betydligare grad skulle inställa sina rustningar eller minska sina arm6er? Väl är den sista resniogen i Polen till det yttre nu kufvad, men frihetsbegäret vakoar alltmera hos massan af det polska folket, i samma män de verkligt blifvit polske medborgare och ej blott andras tjenare. Det var förnämligast den polska adeln som ledde 1831 ära frihetskrig, medelklassen, borgare och yrkessvenner stodo främst i lelerna år 1863. Den polska jorden tillhör nu det egentliga polska folket och detta folk skall ej afväpna, så länge det finnes en arm Polen, som kan föra lian eller en fot, som an trampa på förtryekarens bröst. Visserigen äro alla högre bildningsanstalter för värvarande upphäfda i Polen och de lokala nyndigheterna få efter godtfinnande äfven tänga de lägre skolorna, men det behöfves j mycken undervisning för att lära polaccen att älska sitt fosterland och vilja för;vora sin nationalitet, sitt språk och sin reigion. s De tyska Östersjöp:ovinserna hafva på ednaste tiden någor knotat; hvad skulle de cke våga om Rysslands krigsmakt ej längre ore så fruktansvärd? Ryssland kan ej afräpna äfven derföre, att största delen af de ationer som lefva i Rysslands ofantliga asiaiska länder ärd kringströfvande krigiska tammear, hvilkas lust utgöres af krig och rjoiogar, och hvem kan föreställa sig att jessa folk skulle byta om natur, derföre att n europeisk fredskongress nedsatte antalet f det moskovitiska rikets goldater,; t. ex. 1 hälften af det nu befintliga! Och ken et nuvarande Ryssland således icke afväpna, uru skulle de vesterländska nationerna unna minska sina försvarskrafter? Här framtöller sig för oss oundgängligt den frågan: Hvad är Ryssland? Gamla verldens största nu bestående välde, et ofantliga rike, som inom sina gränser nnesluter hela norra och i det närmaste ela mellersta Asien, som gär utom Asien öster och som i vester sträcker sig till tersjöns vågor och på andra sidan Weichelas floddal, detta rike är en asiatisk despoti: rendprincipen i tsarernes välde, dess inersia väsende, den förherrskande folkstam, om utgör kärnan i detta af blandade naioner befo!kade rike, äro iska. Tsar eter var den förste som antog den euro eiska titeln sf kejsare, som försökte att uta namnet moskoviter emot i örjade att i sitt. rike införa curo a in 1 itutioner, europeiska bruk, europeiska E i r, som genom att flytta sitt residens till et af honom skap halfeuropeiceka b:t etersburg, likasom försökte ait flytta me-j elpuckten af sitt rige in i Europa, under et han på samma görg genom att vid sihu ef den moskovitiska aristokratien uppälla en af sjelfterrskaren ovilkorligt beroide tjenstadel y:terligare utveckiade ruondnken i den despoti, hvsröfver han varen Hans ala, mer