Aftonbladet – 8 juli 1867, sida 2

icke skulle få veta mer af sina förbehåll. samma fiender eller beskyddare, De maskerade debardörerna stego också upp liksom hon. Behöfva vi visa er vägen? frågade den lilasfärgade debardören. Nej, jag hittar nog ut ensam. 4Gå igenom tre rum efter hvarandra och vik derpå utaf till venster. Kom, Marcos.4 Den svarte dominon följde henne. Då hon gick, sände hon en sista helsning och ett sista småleende åt dessa män, hvilkas hemlighet hon icke föroått tillegna sig och hvilka hon hatade så som hon förstod att hata. De drogo sig alla aktningsfullt till siden för att låta henne passera förbi. Den svarte debardören lyftade undan förhänget vid den dörr, mot hvilken grefvinnan de Casa-Real och hennes trogne mestiz styrde sina steg. De försvundo. Förhänget föll åter ned. Denna qvinna skall förderfva oss om vi icke störta henne! sade den svarte debardören. Det är en strid på lif och död mellan henne och 0ss.4 Hvad är att göra? sade den lilasfärgade ; parera hennes hugg. Och derjemte kraftigt angripa! tillade den blå. CUtan att angripa, återtog den lilasfärgade.Kom ihåg att det är em qvinna.t Nej, det är icke en qvinna; det är en hyena, en tigrinna, ett vildt djur! Hon har gått härifrån med raseri i hjertat och ett småleende på läpparne. Tror ni att hon låtit narra sig af den komedi vi spelat för henne? Vårt ombyte af drägter har icke bedragit henne!...