Aftonbladet – 8 juli 1867, sida 2

hon rubba den kafvel man satt för hennes mun, och ropade: DMarcos! hitåt!? En band af jern fattade om hennes hals liksom en tång. Hon tystnade och föll omkull afdånad. Vid herrskarinnans rop skyndade Marcos Praya med ett språng till hennes bistånd. Olyckligtvis för honom och henne tillät honom icke den ställning han innehade att välja sin tid och vidtaga några försigtig. hetsmått. Han nödgades vända sig om, söka grefvinnan, som fallit omkull, och parera dct förfärliga slag en af motståndarne riktade mot honom, Denne motståndare var ingen annan ön la Cigale. Men då af två stridande, för öfrigt jemngoda i krafter, den ene har alla fördelarne af platsen, dagern, anfall och försvar, så återstår för den andre ingenting annat än att falla så hederligt som möjligt. Detta hände också mestizen, som :ullade på marken som en död kropp, utstötande en dof suck. La Cigale hade bokstafligen slagit honom till jorden. Besitta! hvilken slägga ni har vid ändan af er arm, min gode onkel:? ropade Mouch-tte med djup vördnad. På är det, jag ville skona min Pierrot, men han försummade att rymma fältef; ni deremot har icke lagt mycket uodseende i det knytnäfsslag Då ... La Cigale afbröt honam: Tyst du!? sade han; ?jag har endast döfvat honom till hälften ...7 ?Tack så mycket på hans vägnar?, svarade gossen med gycklande röst.