TEKNISE TIDNING. Innehåll: Gjutvingen af en elfrabundrafemtiåttapundi kanon i Nordamerika. — Syrgasberedning i stor utan åtgång på annat råämne än bränsle. — Bleck arbeten af bessemersstål. — Borax såsom tvättme del. — Perus ännu återstående govanoförråd. — Ny! kollodion. — Kitt tilk-metalls fästande på glas. — Oskadligt etsvatten. — Böttgers kovstanta elektro kemiska batteri. — Kemiskt vattenbad med hög vär megrad. — Jäst af krita Gjotningen af en elfvahundrafemtiåttapundig kanon i Nerdamerika. (Armangauds Genie industriel. 1867, April.) Det var den tredje kanonen af 20 (engel ska) tums kaliber, som gjutits för Förenta Stater nas flotta. Tre ugnar i det stora gjuteriet Pittsburg innehöllo det dertill ämnade jernet; den ena funnos 30,844 kilogrammer, i den andr 16,782 och i den tredje 15,875; i alla tre tillsam mans alltså 63,501 kilogrammer, eller i det när maste 1494 svenska centner. Jernet varen bland ning af en och två gånger omsmält tackjern frår Bloomfield. De tre ugnarne hade bragts i verk samhet kl. half 5 på morgonen, och kl. 12 mid: dagstiden var jernet färdigt att gjutas i formen. Oaktadt sin ofantliga storlek var formen för. färdigad med samma noggrannhet, som formen till ett fint smycke af gjutjern. Den hade tilldanats flera veckor förut, och bestod af två hälf. ter, sammanpassade, i längdriktningen och öfverdragna med ett tjockt beslag af kokspulver och molass-sand. De hade under de sista vec. korna torkats i en ugn, tills massan blifvit stenhård och hvarje spår deri efter fuktighet försvunn it. Före nedsänkningen i gjutgropen kringlindades de begge sammanlagda formhalfvorna fast med jernkedjor, och med tillhjelp af en jättekran nedsänktes alltsammans sedan så djupt i gropen, att formens mynning kom jemns med grapens mynning. En ihålig kärna 0,508 meter i (värmått och beslagen på samma sätt som formhalfvorna, nedsänktes derefter noggrannt i formens midt. I kanonens obearbetade skick, var loppet 5.99 meter långt; yttre tvärmåttet af kanonens drafända höll 1,701 meter och mynningens yttre diameter 1,219 meter. Klockan 3 minuter öfver 12 utsläpptes jernet ur ugnarne genom flera karialer, sammanlöpande i en om 18 meters längd, hvilken ledde det i en nära gjutgropen anlagd damm eller sump, hvarur det genom åtskilliga andra kanaler leddes från olika sidor till formen. Efter 20 minuters förlopp var formen fylld. Vid gjutningens början var luftsr men i gjuthuset 28 C.; och utom detsamma Omedelbart efter formens fyllning sattes ett hydrauliskt maskineri i gång, för att i formkärnans ihåliga inre leda vatten — omkring 17 liter eller 11 kubiktum i sekunden — hvarmed. åsyftades att hastigare afsvala godsets insida än utsidah; det långsamt svalnande jernet krymper nemligea mer än det hastigare äfkylda och för ett segare motstånd mot krutets utvidgningskraft. är vattnet ingöts, var det 27! C. varmt; när kärnan hunnit fyllas dermed, steg det till 37, och 20 minuter sednare till omkring :48, vid hvilken värmegrad det bibehöll sig tills följande morgon, hvarefter värmen nedgick till 36, oakladt vattnet älltjemt fick inflyta till ersättning för det oupphörligt bortdunstande. 8 minuter efter gjutningens början utvecklade sig omkring kärnan en gas, som fattade eld. Den härrörde från förkolningen af den hampbeslädnad, hvarmed kärnan bade. blifvit försedd inder kolbeslaget. . Genom hampans förbränning ;valnade kärnan så, att den efteråt kunde draJas ut. Klockan 10 minuter efter 1 påtändes i gropen omkring formen två brasor, hvilka sedan under: völlos två dygn, i ändamål att främja det långsammare svalnandet af kanonens utsida. Följande morgon kl. 10 minuter öfver 9, fann nan att jernet i kanonens inre hade stelnat så rida, att kärnan kunde utdragas. Vattentillopvet till kärnans inre afstängdes då, och inom vågra ögonblick derefter hade det vid afstängvingen qvarstannade vattnet hunnit dunsta bort war kärnan. Klockan 45 minuter öfver 10 inläpptes emellertid en ny vattenpåfyllning, men astigt, hvilket hade till följd att kärnan hopirympte så, att den kunde lätt och hastigt lyfas upp och ut ur kanonen, medelst en kran, Kanonens stelnade inre var likväl ännu hvitlödande, och afkylningsoperation begyntes ånyo, nen på ett annat vis. Till en början insläppes i kanonloppets midt en vattenstråle, smal om ett halmstrå. När den nådde det hyitglöande kulloppet följde en explosion, liknande tt kanonskott; men derefter en jemn utströming af ånga. Detta fick fortfara ända till den öljande dagen; men då utbyttes vattenstrålen mot en kall luftström, som af en kraftfull fläktnaskin drefs igenom ett rör ned till kulloppets otten. Härmed skulle fortsättas oafbrutet, tills jutgodset hunnit att kallna fullständigt, hvarill fordräs omkring 25 dygn; och först efter enna tids förlopp aflossas formen. Genom bearbetningen förändras kanonens ofannämnda mått på det sättet, att längden blir 029 meter, yttre diametern vid drufändan 1,625 neter och yttre diametern vid mynningen 0.909 neter. Den färdiga kanonen kommer att väga 0823 kilogrammer eller något öfver 960 svenka centner. De projektiler, han är ämnad att afskjuta, äga 492 kilogrammer; han är alltså hvad man le kunna kalla en elfvahundrafemtiåttapun. ing. Vid profskjutningen användes först en i rutladdning om 64 (27 kilogr.); vidare en Å m 85 I (36 kilogr.), och slutligen en om 106 b (45 kilogrammer) . ; yrgasberedning i stort, utan åtgång af annat ; råämne än bränsle. Patenterad upphnning af C. R. MarrcHaLr och C. M. Tess pu Morar. Genom denna den 10 Januari 1866 i London atenterade uppfinning har en länge sökt lösning unnits af ett för flerfaldiga tekniska ändamål igtigt problem. Den nya syrgasberedningen hvilar på den dubla egenskapen hos vissa binära föreningar — ex. mangansyrade, öfvermangansyrade, jernvrade eller kromsyrade salter vå kali, natron elTr baryt — att under upphettning dels afgifva in syrgashalt åt en ström af vattenånga, dels tertaga den ur en ström af atmosferluft. Patentecarne hacaona nun ott Åvlilt anlt åsnen I Nr 4 rm