Tyset!? gade herr Jules lifligt, uttala icke detta namn här.? Godt!S återtog agenten, man skall tiga.? Men hur kommer det till att han befinner sig i detta hus midt ibland dessa tiggare??? lan han som Väg affären.4 ah! stod ni under ha, 1 aPrecist, min bo... MP ordör? VÄRRE uerre. . wa! det förändrar saken betydligt.? Ja, inte sannt? Jag visste väl att vi slutligen skulle komma att förstå hvarandra.? Och herr Jules återvann en del af sitt sjelfförtroende, som en följd af motgångar och oförutsedda hinder börjat rubba. Hvad är att göra? Hvad är att göra?? frågade poliskommissarien sig sjelf, i hög grad förbryllad. Agenten betraktade honom uppmärksamt men i smyg. Sedan kommissarien upprepat sin fråga fem eller sex gånger, med läg röst, slutade han med att upprepa den helt högt. Herr Jules grep tilifället i flykten och svarade: Hvad är att göra? min Gud, det ärlika enkelt som att två och två gör fyra. Man måste först och främst föra honom härifrån.? Hvem? hertigen ?4 Just han, och det så fort som möjligt.? Om någon skulle känna igen honom ?? Det är just för att ingen skall få se honom, som jag råder er att bortföra honom genast. Ni har rätt. Men tyvärr är det mig et att i natt åtaga u ig det dagsveret. Tack på hans vägnar?, sade f. d. chefen för säkerhetspolisen. Jag vill säga: denna omsorg?, återtog kommissarien lifligt. Vill ni att jag skall göra det?4 frågade