i trafikkontoret i Stockholm. KL TN a mean tt Den preussiska noten af den 18 Junil. rån hr von Heydebrand und der Lasa tillj Janske konseljpresidenten, angående nordslesvigska frågan, meddelas nu af Nordd. Allg. Zeit. Den lyder i öfversättning sålunda : Undertecknad har flere gånger haft äran) förtroligt samtel fästa k. danska hr konseljpresidentens uppmärksambar på de fråoor, som stå i förbindelse med verkställigheten af art. V i den mellan Preussen och Österrike den 30 Augusti sistl. år i Pra slutna freden. Han har dervid varit i tillfälle att uttrycka sin regerings önskan att på vänskapligt sätt komma öfverens med k. danska styrelsen om vissa förutgående frågor, hvilka utgjorde den nödvändiga förutsättningen för afträdandet af en del af hertigdömet Slesvig, och ban har såsom sådana förutgående frågor betecknat de nödiga garantierna för de på detta område bosatta tyskars beskydd och öfvertagandet af en roportionerlig andel af bertigdömenas skuldbörda. Hr konsgeljpresidenten har äfven uttalat gin beredvillighet att träda i underhandlingar om dessa punkter, och h. m:t konungens, undertecknads allern. herres, regering vågade hängifva sig åt den förhoppning, ett k. danska sändebudet i Berlin skulle blifva satt i stånd att i båda afseendena gifva sin regerings afsigter tillkänna. Till sitt lifligaste beklagande har hon i den gistnämndes sednaste tillkännagifvande, i en förtrolig depesch från hr ministern von Frijs till hr von Quade af den 1 Juni, i stället för de förväntade bestämdare förklaringarne blott funnit hänvisning till de gällande lagarne och fördragen, hvilka hr ministern anser för så fullkomligt tillräckliga, att hvarje annan garanti skulle vara öfverflödig och till och med betänklig. ?Undertecknads regering tror sig icke i detta förberedande yttrande böra se den danska regeringens definitiva uppfattning. Den sednare skall vid närmare öfvervägande icke kunna för sig dölja den egendomliga naturen af de förhållanden, hvilka göra det omöjligt för preussiska regeringen att under de i dessa trakter rådande särskilda omständigheter åtnöja sig med hänvisning till lagarne och de allmänna försäkringarne om danska regeringens icke betviflade välvilja mot alla sina blifvande undersåter. Hon lärer finna det naturligt att, om konungen förklarar sig villig att låta vissa af nordslesvigska undersåter hysta önskningar om återförening med Danmark gå i fullbordan, hans på dessa områden bosatta tyska undersåters önskningar och behof för honom hafva icke mindre betydelse. Att till ett främmande land afträda tyska församlingar mot derås vilja och med förlust af hvarje rättighet till utveckling af deras nationella egendomligheter, samt gifva dem till pris åt de faror, för hvilka deras fruktan vid minnet af det förflutna bland dem sjelfva högljudt nog försports, dertill förpligtar icke fredsfördraget i Prag Preussen. Regeringen har genom den ifrågavarande artikeln i fredsfördraget visat, att hon vill så mycket som möjligt fästa afseende på befolkningens önskningar och nationalitet; men bon är dervid förpligtad att framför allt icke lemna afseendet på egna landsmän ur sigte, och hön får icke glömma, att orsakerna till rubbnisgen af det i förra tider rådande goda förståndet hufvudsakligen låg i den omständigheten, att konungens af Danmark regering efter förändring af monarkiens äldre författning ej längre var i stånd att lemna danska kronans tyska undersåter samma skydd till nationalitet och språk, hvaraf de förut hade att glädja sig. .onungen min herres regering skulle under återverkningen af de sista årens tilldragelser och strider mer än förr nödgas befara, att de tyska inbyggarnes i Slesvig klagomål, hvilka i Tyskland funno sitt naturliga genljud, erhölle berättigad anledning till förnyande, om tyska kommuner i norra Slesvig utan författnings-garanti ställdes under en regerings lydnad, hvilken, med bästa vilja att göra sina tyska undersåter rättvisa, dock framförallt bade att rätta sig efter det författningsenliga uttrycket af stämningen inom en nationelt dansk folkrepresentation. Danska regeringen lärer utan tvifvel dela undertecknads öfvertygelse, att det för betryggande af de å båda sidor eftersträfvade goda förhållandena mellan Tyskland och Danmark är rådligt, att icke ånyo nedläggas frön till dylika misshälligheter, som de voro, hvilka förut hotade freden mellan båda länderna och derigenom Europas fred. Undertecknad har derföre af sin regering