Aftonbladet – 1 juli 1867, sida 3

Article Image
HOLLAND. Interpellationerna i generalstaternae andra kammare rörande de hannoverska officerarns och soldaternas utvisande ur jandet ha icke heft någon påtöljd. Sedan regeringen förklarat sig öfvergick kammaren utan omröstning till föredragningslistan. Regeringens försvar för åtgärden innehöll, att de uivisade officerarne och soldaterna hade försökt bilda frikårer mot Preussen; att ehuru deras plan blifvit förhindrad, ha de dock blott för tillfället slagit den ur hågen, samt att dylika anslag icke äro förenliga med fristadsrättens förpligtel er. ÖSTERRIKE. De konfereuser som under de sednaste dagarne egt rum mellan ministrarne von Beust; grefve Taatte och riksrådsmajoritetens ledare, och som äfven bivistats sf de ungerska ministrarne grefve Andrassy, grefve Festetics och Lonyay, ha i väsentlig grad befrämjat förlikningsverket då de verksamt bidragit till att många betänkligheter i afseende på cen vigtigaste delen af detsamma, eller finansfrågan, blifvit häfdo. Riksrådet uppställer som gruudsats att det punktliga tillfredsställandet af statens fordringsegare ej blott bjudes af rättvisan, utan äfven af klokheten. Man har dock varit orolig om äfven den ungerska riksdagen skulle dela samma åsigt. Men den ungerske finansministern förklarade nu vid dessa konferenser att bevarandet af Österrikes offentliga kredit låge såväl i den östra som vestra rikshbalfvans intresse. Den ungerska riksdågen, sade grefve Andrassy, skulle ej ha någontiog att invända mot en billig, båda sidorvas intressen motsvarande regiering af finansfrågan, liksom Ungern ej skulle draga ibetänkande att ätaga sig sin qvot af statsbördorna. Riksrådets och ungereka riksdagens deputationer skola inom kort sammanträda för att träffa öfverenskommelse i finansfrågan, och man tviflar efter denna premierministerns förklaring ej, att hon skall finna en tillfredsstöllan ie lösning. NORD-AMERIKA. Liksom processen mot Davis, stöter äfven den mot Suratt på formella svårigheter. Sedan den anklagade gjort invändningar fot juryns sammansättning, förklarade domaren Fischer att dessa vore grundade, och att nya jurymän mäste väljas, och då målet den 13 Juni återupptogs, infenn sig ej den nämnde domaren, i följd hvaraf hens kol: leger vägrade att fortsätta målet. Presidenten Jonson har förordnat att rekonstruktionsakten skall genomföras i öfverensstämmelse med den af Förenta Sta ternas generaladvokat afgifna lagförklaring om otillätlighet fö. de militära befälharhafvarne att afsätta civila embetsmän i 85dern. Fenierchefen Roberts, som efterträdt Stephens som förbundets ledare, bar nu äfven lemnat Amerika och begiivit sig till Europa, som det påstås emedan han förlorat fenierbrödernas förtroende, hvilka anse sig blifvit af honom bedragna. MEXIKO. Enligt underrättelser från Sen Luis Potosi af den 28 Maj hade kejsar Maximilian protesterat mot krigsrättens befogenhet att döma honom, och rättegången mot honom hade med anledning häraf blifvit inställd tills Juarez och hans minisigr hunnit be sluta häröfver. Maximilian anklagade bland andra äfven general Marquez för att ej ha hörsammat den honom gifna ordern att med hufvudstadens garnison skynda till Queretaros undsättning. Hufvudstadens belägring bade ännu föga framskricit. Det bekräftar sig att Queretaros fall föranledis genom förräderi. Enligt meddelanden från korrespondenter, som medlöljt be lägringskåren derstädes, ha.e de kejserliga gjort femton särskilda utiall och hvarje gång slagit de belägrande. Den 15 Moj skulte ett nytt allmänt utfall ega rum, och planen dertill var så väl uppgjord, att, om också icke d. belägrande i grund besegrats, de likväl utan tvifvel skulle blifvit så försvagade, att de icke kunnat fortsätta belägringen. Men törräderiet förekom planen. Före dagens inbrott öfverlemnade general Lopez korsskansen? åt de belägrande rot en belöning af 3000 uns (48.000 dollars). Den kejserliga besättningen, ännu försänkt i djup sömn, öfverrumplades och nedhöggs af de fiendtliga trupperna. När kejsar Maximilien såg att allt var förloradt, begärde han att få underhandla. General Escobedo, som befann sig 3 mil från stridsplatsen, tillkallades, och kejsaren öfverlempade åt konom sin värja och en diamant. ring. Emellertid hade generalerna Mendez ech Campos redan blifvit skjutna. Generalerna Mejia, Miramon, Castillo och 500 andra officerare samt 7000 underofficerare och sgöldater togos tillfånga.

1 juli 1867, sida 3

Thumbnail