DE OSYNLIGA I PARIS. ; AF GUSTAVE AINMARB. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. Stormen nalkades. Lösnäsorna hade lemnat pappa Tournesols disk och oförmärkt närmat sig den grupp som bildades af de fem debardörerna, pier rotn, smådjefvulen och den svarte dominor. Midi under den allmänna tysinaden sade den svarte debertören långsamt: Jag trodde dig vara ensam här, Querida. Jag mi:stog mig; du har din bravo med dig.? Pominon förblef orörlig. Pierron svarade: ?Du misstager dig, Pagsse-Partout, ensam har jag kommit till den här fria mattan...? Vid ordet fria-matlan lät ett missnöjdt mumlande höra sig, hvaruti hr Frangois Tournesol inlade en kraftig protest. Ensam har jag kommit hit, upprepade pierron, ?och ensam skall jag gå häritrån.? ?Dua erkänner ditt kön.? PMina händer och fötter tala emot mig?, tvarade pierron, som till och med i sin manliga ivrklädnad icke förmådde afstå från qvinnans största vjutning, koketteriet. , 28. nr 11-13, 15—17, 19, 2, 23,34 27, 20-39, 42, 44, 35, 48—50, 53—57, 59, 61—63, 65 --68, 70, 73, 75, 77, 78 , 79, 80, 82, 83, Så, K7—8N, 91 (AD, 91(A), 95—97, 100-—103, 106, 107. 109, 111. 115. 118, 119, 121. 124, 126. 129—131, 134(A), 135, 139—141, 143, 145, 146.