Aftonbladet – 27 juni 1867, sida 3

L b i ) e j FRANKRIKE. Lagförslaget om tilläggskredit för 1866 års finansår har i Jagstiftande kåren gifvit anledning till en ganska liflig diskussion rörande Mexikofrågan. En stor mängd taIlare uppträdde. Berryer var den, som bragte saken å bane. Morin talade om I Tyskland och Bismarck, men hans anförande lemnades utan genmäle, emedan oppoIsitionen genom Garnier Pages förklarat, att hon icke ville behandla dessa frågor förr än i sammanhang med budgeten för de utrikes tribunen och yrkade, att alla utgifter, som blifvit gjorda för kontraguerillan och de österrikisk-belgiska brigaderna i Mexiko, skulle ogillas. General Allard svarade honom, att man oförmodadt befunnit sig inför en maktlös regering och en tom skattkammare, samt att man måste betala de främmande trupperna helire än att lita dem upplösa sig; men dessa utgifter skola uppföras på den mexikanska skulden. (Men hvem som skulle betala denna upplystes licke af talaren.) Picard svarade i sin ordning och talade om det Jeckerska fordringsJ anspråket, hvilket han ansåg privilegieradt. TI Rouher förnekade detta och uppläste förI draget. Efter dessa förklariog.r uppstod len temligen oredig debatt, hvari Glais-Bizoin ofta afbröt talarne samt Pagezy och I Pieard interpellerade hvarandra och der Iman i hettan icke sparde på hvarjehanda personligheter. Slutligen förde Picard I diskussionen tillbaka i dess rätta strömfåra och klandrade skarpt åtskilliga utgifter. SeIdan Vuitry genmält honom, blef slutligen resultatet af allt detta buller och bång, att Ikåren godkände de framlagia räkenskaperna. — Thiers deltog icke i debatten, ehuru ryktesvis berättats, att han vid detta tillfälle skulle hålla ett omständligt och märkligt tal om de olyckor och förjuster, som den mexikanska expeditionen tillskyndat Frankrike. Senaten är sig alltid lik. Den 22 dennes föredrogs och diskuterades der en rapport af Suin om litteraturen i anledning af en petition af 200 invånare i S:t Etienne, som beklaga sig öfver, att kommunalrånet för folkbibliotekerna valt sådana arbeten som Voltaire, Rousseau, Proudhon, Renan, Michelet, Eugåne Sue, Georges Sand o. 8. v. Senaten tycktes temligen allmänt taga illa vid sig öfver detta kommunalrådets val af litteratur, och Suin går i sin rapport ganska illa åt de ofvannämnda ryktbara författarne. ENGLAND. Underhuset har med 272 röster mot 234 förkastat den paragraf i reformbillen, som tillåter valsedlars begagnande vid parlamentsvalen. Den stora revyen med flottan i Portsmouth, hvilken sultanen skall bivista, kommer att hållas den 17 Juli och lofvar att bli intressant i alla afseenden. Amiralitetet lögger sig vinniog om att vid detta tillfälle äskådliggöra alla de förändringar, som på scdnare tider skett med flotten, och ämnar derföre låta krigsfartyg af den mest olika konstruktion deltaga 1 revyen, ända från propelle träångfartyget af äldre byggnadssätt till den svåraste pansarfregatt, det nymodiga tornfartyget och skeppsbyggerikonsteus allra nyaste produkt, de bepansrade kanonbåtarne. Det är således icke fråga blott och bart om en paradmanöver, utan äfven om en vetenskaplig revy af hvad som på sednaste tiden åstadkommits i denna del af krigskonsten. Skräddare-striken har nu kommit inför domstol. En af de största skräddsremästarne har nemligen stämt gesäll-exekutivkomitens ordförande, emedan de stå ?i spetsen för en konspiration, som går ut på skräddarefirmans ruin?. Nämnda komit har å sin sida anställt rättegång mot mästarne, emedan dessa vägrat låta tvisten afgöras genom skiljedom af en fredsiomare, hvartill de förmenas kunna tvingas i kraft af en parlamentsakt frän Georg IV:s femte regeringsår. ? TURKIET. I Bulgarien ha nu verkliga oroligheter utbrutit, och provinsens generalguvernör, Midhat pascha, har mäst med två bataljoner infanteri rycka emot de upproriska, som förklara sig vilja erbjuda den bulgariska kronan åt ryska storfursten Alexis. Tio mil från BSistova har en skärmytsling förefallit, Bultanen giek den 21 på eftermiddagen ombord för att afresa till Frankrike, sedan hofastrologen förklarat timman gynnsam. Eskorten utgöres af två turkiska skrufåncare, en aviso, och franska krigsfartyget Forbin, på hvilket franska sänd budet Bouråe befinner sig. Resan går först till Neapel, dit ankomsten skulle ske som i går, och derifrån dirpekte till Toulon, dit eskadern väntas i morgon. . Konstantinopels officiella tidning förklarar, att de der företagna häktnifgarne ej stå i något samband med de s, k. ungturkarnes reformplaner. NORD-AMERIKA. Presiuc ten Johnson har återkommit från sin resa till Söderd. H General Swayne har i Mobile besatt de municipala embetena med negrer och mulatter, då de förra hvita embetemännen vägrade återtaga-sina embeten. ärendena. Härefter beträdde Glais-Bizoin: Förenta Staternas öfverdomare Chase, som bekant en af kandidaterna till presidentplatsen, har i Raleigh i Nord-Carolina varit föremål för en hflig ovation från den färgade befolkningens sida. MEXIKO. Queretaros fall skall närmast föranledts derutaf, att general Lopez mot 1000 uns guld uppgifvit hufvudfästet åt Escobedo. Redan dagen efter kapitulationen marscherade denne med en betydlig styrka mot hufvudstaden, för att der förena sig med belägringsarmen under Porfirio Diaz. Maximilian, hvars personliga tapperhet mycket berömmes af hans officerare, skall ha utfärdat en proklamation, som i de bittraste uttryck beskyller kejsar Napoleon att ha lemnat honom ii sticket, framhåller sitt eget öde som exempel för alla oförsigt:ga och ärelystna furstar och uppmanar mexikanerne att genom medborgardygd hedra sin sak. — Hela denna preklamation, som meddelas af Newyork-tidningarne, har dock starkt tycke af att vara understucken. Dess äkthet bestrides också af ett af dagens telegram. Gomez befinner si; ännu i Tampico i öp