Aftonbladet – 27 juni 1867, sida 2

På annat ställe i bladet ha vi infört ett utdrag ur debatten i engelska undernuset torsdagen den 13 dennes. Amwnet kom förehades var det engelska artilleriets illstånd, hvarom meningarne lära vara temigen delade. De upplysningar som meddelades äro just nu af allmänt intresse, särskildt för dem : bland vår allmänhet, som läst de ampla loford några anonyma insändare i Nya Dagligt Allehanda uttalat i fråga om den engelska kanontillverkningen. Den ifrågavarande debatten föranleddes af en motion om bildandet af en komitå för att undersöka engelska artilleriets verkliga tillstånd. Motionären yttrade utan ringaste omsvep, att Armstrongs kanonmodell af styrelsen blifvit antagen, emedan en af de högre embetsmännen i krigsdepartementet hade två slägtingar som voro delegare i Elswick, den armstrongska kanonfabriken. Han sade äfven, att då det för krigsstyrelsen syntes tvifvelaktigt, huruvida ledamöterna i den ordinarie artillerikomitån voro benägna att antaga Armstrongs kanon, så förordnades en särskild komitå för att bedöma frågan, samt att till sekreterare i denna komite sattes en kapten Noble, som också var delegare i Elswick. General Peel, som uppträdde för att försvara styrelsen, förklarade den komprometterande anklagelsen mot den omnämnda departementsledamoten vara ogrundad, enär denne, enligt de upplysningar generalen erhållit från en af bolagsmännen i Elswicksfirman, aldrig haft några slägtingar, som varit delegare i Elswick. Hvad angick kapten Nobles ömtåliga ställning, var det icke någon som yttrade ett ord till försvar. Ej heller bestreds uppgifterna om 13-tums-kanonens ohållbarhet, hvilken kanon uppgafs kosta 4000 per stycke. Derjemte framkom Du det officiella erkännande, att Englands kraf: tigaste kanon icke är af gröfre kaliber än 9 engelska tum, eller icke fullt 8 sv nska tum — en uppgift, som här hos oss redan blifvit offentligen lemnad, men äfven för nekad. Wo she dra. Rise I Vin SR