Aftonbladet – 25 juni 1867, sida 4

0 Amnh ffansskut, LL Be CHHURL Ja laces och Herschels spekulationer. Natu mr lagarne. an Jördens sannolika tillkomst och först utveckling. 54 Värmeutveckling. Lagen för kemisk fränc och skap. Syret. Selikaterna. Värmeutstrålning lyDet primitiva Jordskalet. Om den inre Jordvärmen. an Bevis för Jordkroppens glödheta innandöms teDet fasta Jordskalets ungefärliga tjocklek. ålOm den yttre Jordskorpans form oc ad Fe tandaR AUNING: : ito Grundämnen. Struktur, kristallisation oc kkr rådande beståndsdelar. ssOm bergarternas indelnin te Om de kristalliniska skiferarterna elle. lll 8 k. metamorfiska bergen. elGneiss, glimmerskiffer, urlerskiffer m. fi T. Dessa bergarters sammansättning. Qvarts tefältspat oc glimmer. Hypoteser för de kri 8. stalliniska skifferarternas tillkomst. de Om de Pilutoniska och Vulkaniska berg el-5 arterna. vå De plutoniska bergens uppkomst. Gångar ad Förkastningar. Granit, Syenit, felsitporfyr in diorit, diabas m. fl. Diabasmassorna på We stergötlands öfvergångsberg. Om de vulkaniska bergarterna och de fe nomener, hvilka stå i samband mec dessas uppkomst. ngans spännkraft såsom orsak till de vul la kaniska eruptionerna. Inflytelsen af dess: rfenomener på Jordytans form. Vulkanerna: m utseende och det storartade skådespelet a 0 deras utbrott. Vesuvius. Förstöringen a ot Herkulanum och Pompeji. De större erup18 tiomerna från detta berg. Etna och Strom. n boli. Islands, Amerikas, Asiens och Austra. å liens vulkaner. Jordbäfningar. Skildringar af dessa fruktansvärda naturfenomener. De märkvärdigaste kända Jordbäfningar. Sodom och Gomorrha. Uppkomsten af vulkanen Jorulla i Mexiko. Jordbäfninarne i Lima, i Lissabon, i Kalabrien m. fl. eta källor: Geyserna på Island, Karlsbadersprudeln m. fl. Gasutströmningar: Dödsdalen, Hundgrottan. Vulkaniska produkter: basalt, trachyt, lava, pimpsten, tuff m. fl. Om fasHandets långsamma höjning och sänkning. Den Skandinaviska halföns småningom fortgående höjning. Strandterrasser. Bankar af musselskal. Jättegrytor. Vissa länders ypplyftning och andras nedsjunkande ännu i våra dagar. Bevis för att dylika periodiska höjningar och sänkningar af fastlandet många gånger egt rum fordom i tiden. Om bergens förviltring. Bergmassornas förstöring på mekanisk väg. Deras kemiska sönderdelning. Inflytelsen på Jordytans form af dessa, sedan den äldsta urtid verksamma, aktioner. om de Neptuniska bergarterna i allmänet. Beskrifning öfver dessa bergs tillkomst. De oerhörda massor af fasta ämnen, hvilka af floderna oupphörligt mnedföras till hafvet. Ganges, Nilen och Mississippi. Uppkomsten af lägländer. deltabildningar och dyner. Aflagringar på kemisk väg medelst fällning. Tuffoch sinterbildningar. Bleke, travertin och tät kalksten. Om fossilierna. N . Dessas vigt för den geologiska forskningen. De äldsta skikterna utmärkas blott af ofullkomliga och för dem egendomliga organismer. Nya slägten och arter hafva mångfaldiga gånger följt efter hvarandra och härunder uppnått allt högre och högre fullkomlighet. På hvad sätt hafva organismerna ursprungligen uppkommit? Generatio zequivoca. arvins teori. Den mosaiska skapelsetraditionen. Korallpolyperna och dessas byggnadssätt. Kritmassornas tillkomst genom infusorier. I följd af organismernas medverkan har säväl atmosferiska luften som hafsvattnet i tidernas längd undergått en storartad reningsprocess, Död och förruttnelse. Primära formationer. Siluriska formationer. Hit höra de äldsta fossilförande skikterna. Alunsskifferarternas kolhalt härleder sig från massor af hafsalger. Talrika fossilier af lägre vattendjur. Såsom de första representanterna af ryggradsdjur, uppträda bland de öfversiluriska skikterna vissa fiskarter af egendomliga former. Sverges siluriska eller öf-! vergångsbildningar. Devoniska formationen. Stenkolsformationen. Bergeller kolkalkstenen. Kolsandstenen. De inom den sednare gruppen förekommande t stenkolsflötserna. Dessas mäktighet och tillkomst genom förvandling af en rik fornverldsvegetation. Bevis härpå. Förvandlingsprocessen. Antracit, grafit och hergolja. Stenkolsperiodens klimat och underbart y; piga flora, Dess stora olikhet med vår tids ur skogar. Djurarter under denna tid. Permiska formationen. Sekundära formationer. Triasformationen. Brokiga sandstens-, musselkalkoch keupergrupnen. Koproliter. Spår efter ofantliga roddjur, Saurier och fabulöst stora foglar. fänder efter de första däggdjuren. Uppehåll i sedimentbildningen mellan olika formationer. Juraformationen. las-, juraoch wealdgruppen. Liasbäddarne i Skåne. Utomordentlig rikedom på fossilier. Växter. Koraller och mollusker. Fiskar. Förförliga reptilier. Stora flygande Ödlor. Pungdjur. Krilformationen. . ss vidsträckta utbredning. Den hvita skrifkritan, till stor del en produkt af mikroskopiska djur. De i kritan förekommande flintbollarne. — Kritbildnimgar i Skåne och Blekinge. Hit hörande sedimenters aflagring i djupa och vidsträckta haf. Fossilier. Tertiära formationer. Stora olikheter mot fordna förhållanden inträda nu. Karakteren af de tertiära afbildningarne, Pariser-tertiär-bäckenet. Bocenformationen. Nummulitgruppen, Brunkolsbäddarne. Deras tillkomst af förvandlade fornverldsväxter. Olikheten mellan stenkolsoch brunko!speriodens växtverld. — Fastlandets tilltagande utbredning. Solens inflytande mera märkbart. Man spårar någon klimatskilnad hos jordens olika Zoner Fossilierna närma sig vår tids organismer. Däggdjuren tilltaga. 3 Hiocenformationen. Niocenformationen. 18 Bland fossilierna märkas åtskilliga kolossala ) — däggdjur, såsom Mylodon robustus, megatheH rium, det sibiriska mammutdjuret m. fl. 1 fopptäckt Gempjar af sistnämnda djur med hull och hår. Slutsatser häraf rörande dessa djurs natur. Hästar, rofdjur och idislare hra framträda. Alperna. Pyreneerna m. fl. större til bergskedjor uppsköto under den tertiära epoE en. i Qvartära formationer. me Huvialformationen. me Större delen af nuvarande fastlandet öfversvämmadt af hafvet. Isperioden. Förfärlig) — köld i norra hemisferens tempererade Zon. Hafsströmmarnes inflytande på klimatet. Golfströmmen. Isotermlinierna. — Snölinien ; g på bergen. Nedra glacierlinien. Sannolik afsström från norr i Skandinaviska halföns) — meridian. Följden häraf. Flyttblockens bortförande af isberg. Dessas af ofantliga mäktig2 het och bärkraft. Isbergens uppkomst. Glabäsi ciererna och deras verkningar. Åsarnes bildnin; ning. .Snäckbankarne. Rullsten och krosskon sten. Åkerjo dens alf. Lerorna. Dessas tillkomst och eammansättning. Orsak till deras ) — större och mindre bördighet. Nyttan af alf. T luckring. Bengrottorna. Stenstrups förklaring och orsakerna till benmassornas hopande I med i dessa hålor. Däggdjursarter, af hvilka ifrågavarande ben utgöra lemningar. Menniskoben jemte produkter af mensklig kanot