en egen brytning i rösten, det är ju ditt fulla allvar att du icke vill ha din fästman?? Deana boja tynger 2 som bly?, snyftade Betty och vred på den breda ringen som dervid föll af fingret och rullade ned på gängen, utan att hon böjde sig ned för ait upptaga den. Ocnh du vill icke hem ? sporde lektorn änon säktare, PAck nej. Jag är så rädd. Vill du då bli hos... hos mig?? frågade hen och tryckte ömt den lilla hand ban höll i sin. 0, om jag det finge!? utropade Betty med strålande blick. ?Men du måste bli hos mig för alltid?, hviskede lektorn, ?du får icke rymma bort, aldrig öfvergifva mig; du måste bli... bli min hustru! Ar det väl möjligt att du vill det, Betty!? Om jag vill!? utbrast Betty med hänförelse och föll i de trofasia armar som öppnade sig för henne. ?Men?, hviskade hon, är det väl möjligt att farbror... att... ait du kan vare nöja med en så obetydlig varelse tom jag ?? För mig fins numera i verlden ingenting så kärt som du, svarade lektorn rörd, Pdu är det bästa, det ljufvaste jeg vet. Du är min sköna ur nedomsäröm förverkligad !? I detta ögonblick hördes bakom dem ett rop så genomträsgande, att det lyckliga paret förskräckt for upp. Det ver Pollas röst, det var hennes välgångsönskan till det förbund hon kommit för sent alt hindra. Följande dag måste läkare tillkallas. Polla Ridders hade häftig! insjuknat; hon låg i yrande feber och ingen mer än Netten och Cilla fingo tillträde till hennes sjukrum. De ord som oupphörligt und:r yrseln undsluppo Polia voro: Porm, som jag närt vid min egen barm!? Netters mildare lyune fog om annan ut väg. Hon grät, grät natt och dag. Hon