I Man bade nyss stigit upp från bordet, som jännu stod serveradt. Utom bullret af Martial Renauds steg, hördes intet ljud i den stora götiska matsalen. Hvar och en respekterade familjechefens lätta slummer. Grefvinnan dämpade till och med så mycket som möjligt det enformiga surrandet af spinnrocken. Grefve de TEstang vaknade omsider upp ur sin orörlighet och upplyfte bufvudet. Hvad är klockan ?4 frågade han och kastada en drömmande blick omkring sig. Åtta, herre, svarade pappa Pinson på gaöliska språket. Grefven hade med blicken antydt att det var sergeanten som skul!e svara. Ingen annan än han skulle tillåtit sig att taga till ordet. Noöl kommer icke? Vi vänta honom hvarje ögonblick.4 Skulle han möjligen haft nägot obehagligt möte -på heden?? återtog den gamle ädlingen. Heden är säker och herr Noöl känner den lika väl som jag känner slottets park.? Det är sannt.: Men då begriper jag icke hvad som kan hålla honom så länge från vårt sällskap.? PVägarne äro dåliga vid denna tid på natten?, anmärkte grefvinnean. Vid hans ålder fruktar man icke Gåliga vägar. Det är således något annat. ?Låtom oss boppas att så icke är bändelsen.? Åiminostone tviflar jag icke på honom och -hans trohet?, fortior gubben med en ton af foglighet för grefvinnan; ?Noölär en af våra trogne.? : ?Ja.. jag vet det... och Hans Majestät,