Aftonbladet – 19 juni 1867, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Den ungerske busaren och bans häst, Alla de som ha sett de ungerska husarerna i den österrikiska armån säga att det är svårt att träffa en vackrare kavallerikår. Hästarne äro i allmänhet små; men hvad som gör detta kavalleri så ypperligt, det är den synnerliga tillgifvenhet som råder mellan karlen och hästen; ryttaren går in på att lida alla försakelser hellre än att se sin häst hungra, och det gör att denne aldrig visar någon trötthet då han bär sin tlskade herre. Se här ett exempel på denna tillgifvenhet: Den gamle Radetsky riktade en dag under kriget i Italien förebråelser till ett ungerskt regemente, som hade gjort sig en smula kändt för att marodera i landet. — Om en karl ännu en gång stjäl för sig och sin häst, ropade den gamle marskalken, så låter jag hänga honom. En soldat lemnade då ledet, satte sin häst i gång, stannade framför den förvånade Radetsky, förde den militäriska helsningen och sade: — år jag tala, marskalk? — Ja. — Nåväl, jag ville säga er att om rationerna minskas, går Jag in på att svälta och icke stjäla. Men — och i detta ögonblick fyllde tårar ryttarens öga uuder det att hans manliga röst blef darrande — men om de hår som betäcka min fars hufvud vore af gräs och om min stackars häst led hunger. så svär jag vid den lefvande Guden, att jag s hvarje hårstrå från detta så älskade hufvud. — Sätt den här karlen i arrest, yttrade Radetsky med hög röst till öfversten för regementet... Men, tillade han helt sakta, släpp ut honom i morgon bittida, och gif honom dessa tjugu floriner A mina vägnar. (ILL. T.) —— ee vss— LL