Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 4

I alla boklädor har i dessa dagar utkommit: 4:e och sista häftet af Livingstones Nya Missionsresor i Södra Afrikz, företagna på uppdrag af Engelska regeringen, vid Zambesi och dess bifloder. Arbetet är prydt med 4 plancher och en större karta. Priset på hela verket ör ö Rdr R Uti alla Sverges Boklådor försäljes: Försök till en populär framställning af gvologiens elementer med särskildt afseende på Sverges geologiska bildningar, af J. F. Dahllöft. 1,75. Wenersborg, F. A. Zettergrens Bokhandel o i kommission. Innehåll: Hypotes för planetsystemets ursprung. Den s. k. nebularsosmogonien enligt Laplaces och Herschels spekulationer. Naturlagarne. Jordens sannolika tillkomst och första utveckling. Värmeutveckling. Lagen för kemisk frändskap. Syret. Selikaterna. Värmeutstrålning. Det primitiva Jordskalet. Om den inre Jordvärmen. Bevis för Jordkroppens glödheta innandöme. Det fasta Jordskalets ungefärliga tjocklek. Om den yttre Jordskorpans form och sammansättning. Grundämnen. Struktur, kristallisation och rådande beståndsdelar. Om bergarternas indelning. Om de kristalliniska skifjerarterna eller 8. k. metamorfiska bergen. Gneiss, glimmerskiffer, urlerskiffer m. fl. Dessa bergarters sammansättning. Qvarts, fältspat och glimmer. Hypoteser för de kristallmiska skifferarternas tillkomst. Om de Piutoniska och Vulkaniska bergarterna. ! De plutoniska bergens uppkomst. Gångar. Förkastningar, Granit, Syenit, felsitporfyr, diorit, diabas m. fl. Diabasmassorna på Westergötlands öfvergångsberg. Om de vulkaniska bergarterna och de fenomener, hvilka stå i samband med dessas uppkomst. Ångans spännkraft såsom orsak till de vulkaniska eruptionerna. Inflytelsen af dessa fenomener på Jordytans form. Vulkanernas utseende och det storartade skådespelet af deras utbrott. Vesuvius. Förstöringen af Herkulanum och Pompeji. De större eruptionerna från detta berg. Etna och Stromboli. Islands, Amerikas, Asiens och Australiens vulkaner. Jordbäfningar. Skildringar af dessa fruktansvärda naturfenomener. De märkvärdigaste kända Jordbäfningar. Sodom och Gomorrha. Uppkomsten ar vulkanen Jorulla i Mexiko. Jordbäfninarne i Lima, i Lissabon, i Kalabrien m. fl. eta källor: Geyserna på Island, Karlsbadersprudeln m. fl. Gasutströmningar: Dödsdalen, Hundgrottan. Vulkaniska produkter: basalt, trachyt. lava, pimpsten, tuff m. fl. Om fasilandets långsamma höjning och sänkning. Den Skandinaviska halföns småningom fort: gående höjning. Strandterrasser. Bankar af musselskal. Jättegrytor. Vissa länders upplyftning och andras nedsjunkande ännu l, i våra dagar. Bevis för att dylika periodiska höjningar och sänkningar af fastlandet många gånger egt rum fordom i tiden. Om bergens förvitlring. Bergmassornas förstöring på mekanisk väg. Deras kemiska sönderdelning. Inflytelsen på Jordytans form af dessa, sedan den äldsta urtid verksamma, aktioner. Om de Neptuniska bergarterna i allmänAh et. Beskrifning öfver dessa bergs tillkomst. De oerhörda massor af fasta ämnen, hvilka afli floderna oupphörligt nedföras till hafvet. Ganges, Nilen och Mississippi. Uppkomsten af lågländer, deltabildningar och dyner. Aflagringar på kemisk väg medelst fällning. Tuffoch sinterbildningar. Bleke, travertin och tät kalksten. Om fossilierna. essas vigt för den geologiska forskningen. De äldsta skikterna utmärkas blott af ofullkomliga och för dem eg-ndomliga organismer. Nya slögten och arter hafva mångfaldiga gånger följt efter hvarandra och härunder uppnått allt högre och högre fullkom het. På hvad sätt hafva organismerna ur-e sprungligen uppkommit? Generatio zequivoc Darvins teori. Den mosaiska skapelsetra ditionen. Korallpolyperna och dessas byg nadssätt. Kritmassornas tillkomst genom in e fusorier. I följd af organismernas medverkan har såväl atmosferiska luften som hafsvatt-F net i tidernas längd undergått en storartad reningsprocess. Död och förruttnelse. Frimära formationer. Sitluriska formationer. Hit höra de äldsta fossilförande skikterna.n Alunsskifferarternas kolhalt härleder sig från massor af hafsalger. Talrika fossilier af 1 j gre vattendjur. Såsom de första represenn n tanterna af ryggradsdjur, uppträda bland de öfversiluriska skikterna vissa fiskarter af egendomliga former. Sverges siluriska eller öfvergångsbildningar. Devoniska formationen. Stenkolsformationen. i Bergeller kolkalkstenen. Kolsandstenen. De inom den sednare gruppen förekommande stenkolsflötserna. Dessas mäktighet och tillkomst genom förvandling af en rik fornverldsvegetation. Bevis härpå. Förvandlingspro-y cessen. Antracit, grafit och bergolja. Stenkolsperiodens klimat och underbart yppiga flora. Dess stora olikhet med vår tids urskogar. Djurarter under denna tid. Permiska formationen. Sekundära formationer. (riasformationen. : Brokiga sandstens-, musselkalkoch keupergruppen. Koproliter. Spår efter ofantliga ! roddjur, Saurier och fabulöst stora foglar.!1l fänder efter de första då gdjuren. Uppehåll i sedimentbildningen mellan olika formatio-1 ner. furaformationen. Lias-, juraoch wealdgruppen. Liasbäddarne i Skåne. Utomordentlig rikedom på fossilier. Växter. — Koralter och mollusker. Fiskar. Förfärliga reptilier. Stora flygande Ödlor. Pungdjur. Krifformationen. ess vidsträckta utbredning. Den hvita skrifkritan, till stor del en produkt af mikroskopiska djur. Dei kritan förekommande flintbollarne. — Kritbildningar i Skåne ochlBlekinge. Hit hörande sedimenters aflagring i djupa och vidsträckta haf. Fossilier. Tertiära formationer. Stora olikheter mot fordna förhållanden inj träda nu. Karakteren af de tertiära afbildningarne. Pariser-tertiär-bäckenet. Cocenformationen. Nummulitgruppen, Brunkolsbäddarne. Deras si tillkomst af förvandlade fornverldsväxter. Olikheten mellan stenkolsoch brunkoisperiodens växtverld. Fastlandets tilltagande utbredning. Solens inflytande mera märk-bart. Man spårar någon klimatskilnad hos I jordens olika Zoner Fossilierna närma sig vår tids organismer. Däggdjuren tilltaga. Hiecenformationen. Niocenformationen. Bland fossilierna märkas åtskilliga kolossala däggdjur, såsom Mylodon robustus, megatherium, det sibiriska mammutdjuret m. fl. Upptäckt exemplar af sistnämnda djur med hull och hår. Slutsatser häraf rörande dessa djurs natur. Hästar, rofdjur och idislare framträda. Aiperna. Pyreneerna m. fl. större bergskedjor uppsköto under den tertiära epoen. Qvartära formatione luvialformationen. K Större delen at nuvarande fastlandet öfver fö svämmadt af hafvet. Isperioden. Förfärlig köld i norra hemisferens tempererade Zon. !R Hafsströmmarnes inflytande på klimatet. Ej Golfströmmen. Isotermlinierna. Snölinien på bergen. Nedra glacierlinien. Sannolik (i hafsström från norr i Skandinaviska halföns meridian. Följden häraf. Flyttblockens bortförande af isberg. Dessas af ofantliga mäktig. ) St het och bärkraft. Isbergens uppkomst. Giasl ciererna och deras verkningar. Åsarnes bildning. .Snäckbankarne. Ruilsten och kross11 sten. Åkerjo dens alf. Lerorna Dessag till)... fl