Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 3

åsyftade ändamålet, enär dem hufvudsakligen der. igenom upphunna besparingen å titeln öfver. kontrollörernas arvode? och reseersättning, då jemförelse sker med medeltalet af utgifterna un. der denna titel för åren 1861—65, uppgått till icke mindre än 12,874 rdr 16 öre. De under året använda öfverkontrollörer hafva till antalet utgjort 13. Af dessa hafva 10 varit i nåder förordnade för vårbränningen och 12 för höstbränningen. Af de förordnade hafva, i mån af behof och inom bestämda län, alla varit använda, dock endast delvis med undantag af 8, som tjenstgjort under hela höstbränningen. f de sålunda använda ötverkontrollörerna hafva 7 varit officerare i tjenst, 5 f. d. officerare och 1 f. d. rector scholze. Såsom kontrollörer vid brännerierna hafva under året va:it anställda 688 personer, enligt hvad närlagda sammandrag Litt. F utvisar. Af dessa hafva, likasom de föregående åren, flertalet tjenstgjort två terminer och endast några få hela bränningstiden. Berörda sammandrag angifver de olika yrken, hvarutur kontrollörerna blifvit valde. Och finner man deraf, att, likasom alla föregående år, flertalet utgjorts af officerare, underofficerare och landstatstjenstemän, dels i, dels ur tjenst; varande antalet af officerare nära 28 procent, af underofficerare nära 33 procent och at landstatstjenstemän nära 14 procent, och således tillhopa inemot 75 procent af hela antalet kontrollörer. För öfrigt har personalen utgjorts af civila tjenstemän 1 städerna, andra civila tjenstemän, landtmätare och krönare, jägeribetjente och skogsförvaltare, tulltjenstemän, telegraf-, postoch jernvägstjenstemän, skollärare, musici och orgelnister, studerande, skrifvare, veterinärer, landtbrukare och agronomer, bokhållare och inspektorer, handlande, sjökaptener, orgelbyggare, mekanici och artister, samt af ett obetydligt antal personer, hvilkas yrken icke blifvit uppgifna. Enligt hvad ofvan åberopade sammandrag Litt. D upplyser, har i arvode samt reseoch traktamentsersättningar utbetalts till öfverkontrollörerna 36,150 rdr 83 öre och till kontrollörerna 295,380 rdr 88 öre, hvaremot beloppen utgjorde respektivt : år 1861: 46,186 rår 6 öre; 273,920 rdr 76 öre. 1862: 52,368 , 13 , 203,258 , 78 1863: 53,138 ) 87 , 320,646 BÅå 1864: 45,314 86 206,12906 36 1865: 48117 1 , 319.190 IN För öfverkontrollör, som varit i tjenstgöring inkallad, har arvodet, enligt ofvan åberopade nådiga cirkulär, utgått med 8 rdr om dagen från och med den dag, han till tjenstgöring i länsresidens sig inställt, till och med tredje dagen efter den bestämda tjenstgöringstiden3 utgång: för kontrollörer åter har detsamma, enligt 28 i gällande bränvinstillverkningsförordning, omvexlat mellan gränsorna 4 och 8 rdr och i medeltal utgjort 6 rdr 75 öre. Resekostnadsersättningen slutligen har till öfverkontrollörerna, enligt nyssnämnda nådiga cirkulär, utgått efter femte klassen af kongl. resereglementet den 10 November 1865, och till kontrollörerna efter ättonde klassen af samma reglemente. För öfrigt hafva öfverkontrollörer och kontrollörer, i ersättning för skrifoch förseglingsmaterialier samt postporto, tillhopa uppburit 4020 rdr 50 öre, motsvarande, enligt SS 67 och 43 i ordningsstadgan, för öfverkontrollörerna 10 rdr och för kontrollörerna 3 rdr för hvarje hel termin, de sina betattningar utöfvat. De häremot svarande beloppen voro: år 1861: 4031 rår 50 öre, 1862: 3875 25 1863: 4645 , — 1864: Ålå5 — y 1865: 4497 , 50 Kontroll öfver sjelfva tillverkningsbeloppet har, vid sidan af kontrollörerna, utöfvats at så kallade brännerivittnen, jemlikt bränvinstillverkningsförordningens 35 . Dessa vittnen hafva, likasom allt hittills, till största delen tillhört allmogen. För sina förrättningar i brännerierna hafva de uppburit dagtraktamenten, hvilka, enligt nyssnämnda , omvexlat mellan gränsorna en och två rdr. Traktamentsbeloppet har för samtliga heloch halfterminer uppgått till 63,966 rdr 25 öre, hvaremot beloppen utgjorde: år 1861: 57,172 rdr 93 öre, 1862: 60,425 11 1863: 66,745 3 25 18 61,915 65 1 66,958 , 50 Såvidt byrån har sig bekant, har under året icke något märkligare åtal tör öfverträdelse af bränvinstillverkningsförordningens föreskrifter föfekommit. I sistlidet års berättelse omnämndes, dels att bränvinstillverkarne vid Henriksdals bränneri i Stockholms län, efter anstäldt åtal, blifvit genom Svartlösa häradsrätts utslag den 19 December 1865 förklarade skyldiga dertill, att genom nmästaren på stället hafva låtit vid särskilda ällen från mätning till beskattning undansnilla ninst 10 kannor bränvin af normalstyrka, och lerföre dömde, att hvar för sig böta 500 rår, att erlägga afgift med 6 rdr för det undansniljade bränvinet och hafva förbrutit hela bränneriredskapen samt det i bränneriet vid beslagstillfället befintliga bränvin, 713,5 kannor, jemte cärl, äfvensom att ersätta åklagarens utgifter för let i beslag tagna bränvinets transport och masasinshyra samt för redskapens flyttning och kostnaderna i målet; dels att detta utslag genom K. M:ts och Svea hofrätts den 15 Maj 1866 allna dom blifvit i hufvudsaken faststäldt. Detta nål, som hos K. M:t fullföljts, har den 29 Jamari innevarande är slutligen pröfvats; och har rvid i hufvudsaken ingen ändring skett i hofttens öfverklagade utslag. I afseende å kontrollen öfver bränvinstillverkningen, slutligen, är det för byrån en tillfredställelse att kunna afgifva samma vitsord, som berättelserna för åren 1864 och 1865 blivit afsifna, nemligen, att den med ordning, sans och ullvar synes hafva blifvit utöfvad, och att konrollpersonalen i allmänhet, såvidt sådant af de ill byrån inkomna rapporter och andra handingar kan bedömas, med nit och skicklighet ullgjort sina åligganden. Stockholm af bränvinskontrollbyrån den 31 Maj 1867. B. O. Nycander.