Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 2

STOCKHOLM den 18 Juni. I Paris har nyligen börjat utgifvas en ny större daglig tidning kallad ?La Situation. Den synes vara uppsatt särskildt för att bekämpa Preussen och den Bismarckska poltiken, och åtskilliga tyska tidningar insi nuerea, att hannoverska kapitaler blifvit för uppsättandet använda. Bladets politiske direktör heter E. Hollander. Ur den inledande artikel, som utgör bladets program, anse vi oss böra meddela följande: Frågan gäller att återgå till kejsarens och Frankrikes stora id6 om en kongress, hvilken ensam kan förhindra fullbordandet af spådomen: ?Europa skall förgås för krigsifrarnes skull.? Må man underställa ena kongress den tyska frågan, denna fräga, som nu döljer i sig alla krigshotelser, alla framtidsstormar. Vi tvifla icke på, att Preussen, efter att med godt hjerta ha samtyckt till Luxemburgs utrymmande, likaså skall, tack vare de så djupt religiösa tänkesätten hos dess konung, som i botten endast önskar allas bästa, samtycka att mottaga de rekla mationer, huru många de än må vara, som kunna framställas till honom i moralens, rättvisans och eganderättens namn. Ärden tyska frågan väl ordnad i enlighet med rätten, logiken och de genom allmän omröstning rädfrågade folkens önskan, skall man slutligen kunna föreslå kongressen en proportionerlig afväpning af makterna, ett oef tergifligt vilkor för Europas lugn och lycka för framtiden. Hr Bismarck, hvars politiska redlighet och samvetsgranna rättskaffenhet af alla berömmes, skall säkerligen icke vägra att räcka handen åt de öfriga regeringar, som äro benägna att samtycka till kongressen för att äfven de fullgöra sin civilisationssändniog, en sändning, på hvil ken Preussen nu har tagit monopol. Om möjligtvis motsatsen skulle inträffa, om hr Bismarck skulle svara med ett non possumus, skulle de blindaste kunna se, på hvilket håll skrymteriet och biafsigterna ligga; man skulle få se, hvilket det egentliga hindret är för befästandet i verlden af en sakernas ordning, som hvilar på sannt kristliga ider, ider, på hvilka man intill denna dag likaledes haft patent vid hofvet i Potsdam. Då måste man inse, att hindret för allas lugn finnes endast i Berlin, samt att man för att åstadkomma en afvipning, skulle vara nödsakad att beväpna sig mot den gemensamma fienden och visa honom genom hans eget exempel, att styrkans rätt, som så öppet förkunnades af br Bismarck inför de preussiska kamrarne, i sjelfva verket är det svagaste som finns i verlden. Då, men också endast då, skulle vi fordra, att Frankrike återtager utomlands, dock utan eröfringsbegär, den ärofulla rollen af Guds soldat, af de förtrycktas försvarare. Styrkan tar första steget för rätten hos vildarve; rätten tar första steget för styrkan hos de civiliserade folken. Det är för att försvara rätten mot styrkan, som tidningen Situation grundlägges. Det må nu bli kongress eller krig — och i vära ögon är kongress att föredraga — så blodets politik?, mbt det våldsamma införiifvandet af hertigdömena, Frankfurt, Nassau, Hannover och Hessen. Vi protestera i Italiens namn mot dem, som ha skapat ett tyskt Venetien: det fanns österrikare i Venedig; det finnes preussare i Slesvig, i Kiel, i Hannover, i Frankfurt. Vi protestera i Österrikes namn mot blotta idn om en ny allians mellan kabinettet i Wien och regeringen i Berlin. Den österrikiska armen, som har sin ära att hämnas, skall aldrig mer alliera sig med Klapkas och Kossuths medbrottsling, med de ungerska rebellernas och desertörernas vapenbroder. Vi protestera i Danmarks och de andra skandinaviska staternas namn mot kränkningen af fördraget i Prag i afseende på Slesvig. Vi protestera i Hollands namn och trots Luxemburgsaffärens ordnande mot kamarillans i Berlin ärelystna syften och omättliga girighet. Vi protestera i Polens namn mot storhertigdömet Posens införlifvande i nordtyska förbundet, då hr Bismarck förebär att stödja sig på nationalitetsprincipen. Vi protestera slutligen i den civiliserade verldens namn mot systemet af rustningar till öfverdrift, hvilket invigts och gjorts stadigvarande i Berlin, och som inom kort hotar Europa med en ätergåog till barbariet och verldshandeln med fullkomlig undergång. Hohenzollarnes ärelystnad måste en gång för alla instängas inom de gränser, som den aldrig mer kan öfverskrida. Rhein måste tagas från preussarne och återgifvas åt Tyskland. Det är den tyska enheten som det gäller att upprätta, och icke den preussiska enheten. Preussen likasom Österrike är en sammansättning af olika racer, och intet, absolut intet berättigar kabinettet i Berlin att upplräda såsom kämpe för den tyska nationeliteten. Tyskland har aldrig önskat att vara preussiskt eller österrikiskt; hvad det vill, hvad det alltid velat är att förbli tyskt. Tyskarnes Tyskland, detta är det stora pro5lements lösning. Med ettord, den germaniska kroppen måste återupprättas på nya och definitiva grundvalar, så att Europas fred blir för alltid betryggad. Låten Preussen hållas, och inom ett år skall Wielands, Göthes och Schillers fädernesland, tre tyska snillens, hvilka icke ha någonting gemensamt med det preussiska snillet, bli förvandladt till en enda kasern. Enhet i befäl, se der vinsten i afseende på frihet för Körners, 1813 års Tyrtei, land, hans, som lyckligtvis för honom sjelf icke hade studerat vid Jena! Nordtysklands konstitution har blifvit påtrugad genom osynliga bajonetter. Alla fria hjertan ha protesterat i de lokala parlamenterna mot denna Spapperslapp, som folkets förakt redan moraliskt sönderrifvit. Men hvad är väl att göra mot Bismarcks terrorism? Europa skall icke midt i det 19:de seklet låta den pro!estantiska jesuitismens och militärdespotismens triumf fullbordas. Vi hoppas ännu att förnuftets och billighetens röst skall bli hörd i Berlin; men om blod åter måste flyta, må det dår återfalla på dem, som ovärdigt svikit sitt ord och ej vilja vidkännas troheten mot fördragen, Suum cuique. När väl Tyskland en gång är återupprättadt genom Tyskland och för Tyskland, skall det bli möjligt att slutligen förmå makterna till en allmän afvipning, och så skall tryggheten återgifvas åt staterna, familjerna, industrien och åkerbruket. Detta är vårt program i de yttre frågorna inför de svåra förvecklingar, som fördraget i London icke undansopat från den politiska horisonten. I afseende på de inre angelägenheterna skall La Situation antaga en öppet liberal hållning. Frihet inom landet, energi utomlands i freden såväl i kriget, och protestera vi redan nu i Tysklands egetl, namn mot hr Bismarcks system, som blifvit : så väl döpt af sin upphofsman : jernets och TI TA