förvärrade helsotillstånd måst uppskjuta der tillämnade badresan till Sandefjord. ett möte i Fredriksborg för rådpläg ning om upprättande af en folkhögskola Herlövs socken beslöt man att utfärda er uppmaning till traktens inbyggare att tecknt aktier för detta ändamål. På stället teck nades 1600 rår. Teol. kandidat O. Jacob. sen är bestämd till föreståndare för skolan. FINLAND. I Helsingfors Dagblad för den 8 Juni lär ges följande uppsats under rubrik ?Den nye pressförordningen? : Den nya förordningen ansluter sig i uppställ ning och anordning till den nyss afsomnade presslagen samt har af denna bibehållit press. öfverstyrelse-institutionen med dess underlydande ombudsmän. Men inom denna ram och kring denna kärna framträder ett väsentligen förän dradt innehåll. Den förra lagens straffbestämningar för brott, begångna genom tryckt skrift, hafva bortfallit jemte den dermed i sammanhang stående föreskriften, att den periodiska pressen skulle ställa en kaution såsom garanti för fullgörandet af i lagen förekommande bötesstadganden. I stället har man i denna nya förordning infört hänvisningar till allmänna lagen samt till förordningen af den 26 Nov. 1866 om falsk angifvelse och annan ärekränkning, hvilken förordning blifvit förklarad att nu genast blifva gällande för pressförbrytelser. I detta hänseende innebär sålunda den nya författningen en förändring mot förra lagen, med sina öfverhufvud stränga straff. Men detta är en nödvändig följd af denna törordnings administrativa tillkomst. Ty straffbestämningar för pressförbrytelser äro kriminalstadganden, hvilka endast af regent och ständer tillsammans kunna påbjudas; och då regeringen beslöt att, åsidosättande ständernas medverkan vid pressangelägenheternas ordnande, på egen hand reglera dem, var hon äfven lagenligt nödsakad ått äfven afstå från alla straffstadganden. Men i stället derför hafva de reglementariska I föreskrifterna, hvilka ansetts ligga inom regeringens befogenhet att ensam besluta om, blifvit gjorda så mycket mera hämmande för pressen. ) Ty icke allenast hafva alla de ansvarsbestämII ningar, hvilka möjligtvis kunnat betraktas såsom I vitesförbud för öfverträdelser af författningens Ireglementariska föreskrifter, blifvit bibehållna oförändrade vid den förra lagens öfverdrifvet höga belopp (från femtio till fyratusen mark), utan press-öfverstyrelsen och dess ombudsmän: hafva tillika, utöfver dess förra funktion, att beifra pressförbrytelser inför domstol, blifvit beklädda med den allra vidsträcktaste okontrollerade makt att gripa in i pressens verksamhet. Press-öfverstyrelsen och dess ombudsmän tillkomma nemligen, enligt den nya förordningen, följande befogenheter i afseende på tryckt skrift : 1. Såväl ombudsmännen som öfverstyrelsen ega att inför domstol anställa åtal emot utkommen TIskrift. ( 42.) 2. Vidare ega de, om de så finna för godt, att i sammanhang med åtalet belägga utkommen skrift med qvarstad, i hvilket fall domstolen äfven dömer öfver qvarstaden. (8 42 och 49.) Dessa begge befogenheter äro öfverensstämmande med den förra lagens stadganden. Men till dessa komma ännu genom den nya förordningen följande nya maktutöfningar, utan någon apell till högre instans: 3. Öfverstyrelsen eger att belägga utkommen skrift med beslag utan skyldighet att anställa åtal emot densamma inför domstol. (6 32.) 4. Öfverstyrelsen eger att lägga beslag på skrift före dess utkommande, i hvilket afseende den först lemnas till granskning åt ombudsman, som eger att tillsvidare inställa? dess utgifvande, intilldess öfverstyrelsen bestämt om saken (S6 31, 32 och 35) och slutligen 5. eger öfverstyrelsen att särskildt pröfva? hvilka som skola få utgifva periodisk tidskrift ( 12 mom. 1) samt 6. att varna utgifvare af periodisk tidskrift att icke missbruka denna ( 12 mom. 7); äfvensom 7. att, ifall dessa varningar icke verka rättelse hos den varnade, återkalla tillståndet till periodisk skrifts utgifvande. (S 12 mom. 7.) I detta hänseende ansluter sig den nya förordningen fullkomligt till den forna censuren, endast med den skilnaden, att press-öfverstyrelsen icke blott eger att inställa tryckalsters utgifvande, utan ännu dertill har makten att godtyckligt derå göra beslag, icke allenast sedan det utkommit, utan redan så snart det blifvit företedt (och alltså innan det utkommit). Och denna arbiträra och okontrollerade myndighets verksamhet är ingalunda mildrad genom de i förordningen förekommande föreskrifterna för dess utöfvande. Ty dessa ansluta sig fullkomligt till de i propositionen till ständerna föreslagna modifikationerna i den då gällande presslagen. N N Bland dessa föreskrifter förekommer nemligen särskildt ( 32) bestämningen, att ombudsmännen och öfverstyrelsen skola taga i betraktande Picke allenast hvarje skrifts ur ordalydelsen framgående mening, utan:ock deri f5rekommande hänsyftningar på personer och förhållanden, änskönt dessa icke äro uttryckligen nämnda, utan endast på ett förtäckt, ehuru lätt igenkänneligt sätt antydda äfvensom stadgandet ( 31), att som förgripliga skola anses skef framställning? samt olämpligen framstäldt klander af styrelsemyndigheternas i landet åtgärder och afsigterna med desamma?, Och till detta har ännu ytterligare i förteckningen öfver hvad som skall föranleda inställande af skrifts utgifvande tillkomkommit en särskild punkt om lasteligt och vanvördigt yttrande om generalguvernörer eller senaten? äfvensom om framställningar, som äro 7i allmänhet för samhället vådliga?. . Med ett ord; i denna nya författning finner man en sammanställning på en gång af det sträna, som fanns i den förra presslagen — med unantag endast af kriminalbestämningarne, hvilka icke fingo qvarstå — förenadt med de hämmande bestämningarne i den gamla censurförfattningen samt med de af ständerna förkastade, såsom med vårt rättsmedvetande icke förenliga, stadgandena i deh dem förelagda propositionen. Såsom tillökning till allt detta har den nya författningen ännu fått sig tillmätt en på det subjektiva godtycket beroende maktutöfning öfver pressen. Men den rätta belysningen af den genom den! nya förordningen införda förändringen vore dock I: ofullständig, ifall man ännu icke härtill lägger en jemförelse emellan press-styrelsens nya och förra stat. Ordförandens i press-öfverstyrelsen arvode har blifvit ökadt från 4000 till 7000 mark. Ledamöternas arvoden hafva förhöjts från 2000 till 3000 mark, Öfverombudsmannens lön är ifrån 6400 mark gjord till 9600 mark, och anslaget för ) de underlydande ombudsmännens aflöning, som l: förut tillsammans belöpte sig till 16,000 mark, är . nu förökadt till 29,000 mark. ; Den från sin resa år 1865 bland Sverges och Norges finska befolkning bekante prest-. mannen David Skogman har aflidit. Efter! sin hemkomst — säger Helsingfors Dagblad — påbörjade han med ifver författandet af: sin reseberättelse, hvari finnas många nyal och intressanta underrättelser om Norges . finnar, deras historia 0. s. v., men döden l: afbröt detta arbete och grusade alla de förs hoppningar, vännerna till den finska litteraturen hyste om honom. . Genom ett bref från senaten till forststy. ee rer: pp. oa RN LV tio RR Re