Aftonbladet – 17 juni 1867, sida 3

2:0 Tillverkningens storlek. Äfven denna inhemtas af ofvanåberopade sam mandrag, som i särskilda kolumner upptager, förutom antalet verksamma brännerier, dels länsvis tillverkningsbeloppet af 50-procentigt bränvin vid 4 15? Celcius i kannor, såväl efter anmälan som uppmätning, samt qvantiteterna af öfveroch underbränvin, dels summariskt för hela riket, för jemförelses skull, de motsvarande beloppen för åren 1861, 1862, 1863, 1864 och 1865. Såsom man finner, skulle under de bestämda heloch halfterminerna hela tillverknings beloppet utgöra 14,914,500 kannor, enligt de före bränningen hos K. M:ts befallningshafvande gjorda anmälningame. Emellertid hardock det tillverkade beloppet, enligt de af vederbörande kontrollörer vid brännerierna verkställda uppmätningar, utgjort 15,438,647,5 kannor, så att en effektiv öfvertillverkning: af 524,147,5 kannor uppkommit. De motsvarande tillverkningsbeloppen utgjorde: år 1861. hv omoto Be Re -—-— 14,007,107,5 kannor, 14,376,299,0 — 16,215,103,0 — 14,999,060,0 — ..16,762,250,0 — w Enligt hvad sammandraget visar har, likasom alla föregående år, den största tillverkningen egt rum i Kristianstads län, der icke mindre än 4,119,858,0 kannor blifvit tillverkade. Dernäst i ordningen har kommit Östergötlands län med 2,637,722,0 kannor, Skaraborgs med 1,610,218,0 kannor, Blekinge med 1,545,951,0 k:r och Malmöhus län med 1,266,651,0 k:r, utgörande sammanlagda tillverkningen i dessa fem län nära 72,5 procent af tillverkningen i hela riket. I dessa samma län har ock den förnämsta tillverkningen fetrum under åren 1861, 1862, 1863, 1864 och Den minsta tillverkningen under året har förekommit i Norrbottens län, der den vid det enda fjöng varande bränneriet uppgick allenast till ho kir. 3:0 De influtna tillverkningsafgifternas belopp. Såsom man af sammandraget Litt. A inhemtar, har detta belopp under 1866 utgjort 9,280,372 Irdr 71 öre, inberäknadt 141 rdr 60 öre, som bränvinstillverkarne vid fyra brännerier varit berättigade att restitutionsvis återbekomma, men hvilka tillfallit staten, enär restitution icke inom föreskrifven tid blifvit sökt; hvaremot afgiftsbelopI pen voro: B,AG2,911 rdr 35 öre, 8,648,085 TI 9I,740,762 1 a RO1L876 3 3 , 10,071,593 TA a Statens bruttoinkomst af bränvinstillverkningen, som 1865 var större än nägot föregående år, har under år 1866, som man ser, tagit ett icke obetydligt steg bakåt, om än den något öfverstiger medeltalet för de fem åren 1861—1865. — Jemförd med inkomsten under den tid, då de så kallade mindre brännerierna voro tillåtna eller under åren 1855—60, hvilken inkomst enligt bränvinskontrollbyråns berättelse öfver bränvinstillverkningen i riket den 15 April 1861 utgjorde 5,774,291 rår 6 öre, visar den dock en stigning af något öfver 42 millioner rår. För öfrigt torde böra anmärkas, att den ifrågavarande inkomsten med icke mindre än 880,372 rdr 71 öre öfverstigit det i riksstaten för år 1866 påräknade inkomstbeloppet 8,400,000 rdr. Fördelas bruttoinkomsten 9.280,372 rår 71 öre på det ofvan anförda tillverkningsbeloppet 5,438,647,5 kannor, så visar sig att afgiften pr kanna, i följd af beskattad öfveroch undertillverkning, i medeltal för hela riket utgjort 60,11 öre, då motsvarande medeltal utgjorde år 1861. 60,40 öre, För öfrigt visar sammandraget, att beloppet af öfverLränvin eller det bränvin som blifvit tillverkadt utöfver anmälan, stigit till 772,374,5 kannor, hvaremot underbränvinet, eller det, hvarmed tillverkningen understigit anmälningsbeloppet, utgjort allenast 248,227,0 kannor. Skilnaden mellan dessa tal utgör naturligen ofvanberörda effektiva öfvertillverkning 524,147,5. På grund af 6 19 och 22 i gällande bränvinstillverkningsförordning hafva 736,257,0 kannor af öfverbränvinet blifvit beskattade med 60 öre pr kanna, men det återstående beloppet eller 36,117,5 k:r med 75 öre. Förhöjningen med 15 öre på kannan för den del af öfverskottstillverkningen, som öfverstigit en tiondedel af det anmälda beloppet, har alltså för statsverket inbringat 5417 rdr 62 öre. . Under samma titel ingick: hvaremot under de 6 åren 1855—60, då en stor del tillverkare ännu icke af erfarenheten lärt att, till undvikande af beskattad öfvertillverkning, an mäla sig för ett: mindre belopp, än de i sjelfva verket ämnade tillverka, den beskattade öfvertillverkningen i medeltal inbringade, på en medeltillverkning af 7,453,899,5 kannor, 12,893 rdr 45 öre, enligt hvad som låter härleda sig af byråns ofvan åberopade berättelse. Beskattad öfvertillverkning har uppkommit i 17 län af de 21, deruti brännerirörelse idkats, dock förnämligast i Kristianstads, Östergötlands, Blekinge, Hallands, Kalmar och Skaraborgs län, hvilka tillhopa bidragit med 28,873,0 kannor, eller med inemot 80 procent af den ifrågavarande tillverkningen. Af underbränvinet hafva 228,620,5 kannor blifvit befriade från afgift, enligt 4 23 i nyssnämnda förordning, hvaremot återstoden eller 19,606,5 kannor blifvit beskattade med 60 öre på kannan. Underbränvinet har sålunda tillskyndat statsverket en inkomst af 11,763 rdr 90 öre, då deremot inkomsten å denna titel utgjorde: .56,711 rdr 10 öre, 20.213 10 ; 9781 80 9486 30 . 5,300 10; och i medeltal för åren 1855—60......... 41,786 rdr 38 öre. Beskattadt underbränvin har för öfrigt förekommit i 12 län af de 21, deruti tillyerkning under året utöfvats. Härtill har Upsala län bidragitmest. nemligen med 4991,5 kannor, och dernäst ödermanlands med 4671,0 k:r, Östergötlands med 2716,5 k:r och Blekinge län med 2580,3 k:r; utgörande beloppet i dessa 4 län tillhopa nära 76.5 procent af den beskattade undertillverkningen för hela riket. mm mm LL Em mtr rå oc RM okrn me 4:0 Bränneriernas antal. Såsom mätare härå kan anmälningsbeloppet för dag anses. Ur de sammandrag öfver bränvinstillverkningen i de särskilda länen, som efter slutet af hvarje heloch halftermin blifvit i byrån upprättade, men hvilka äro alltför vidlyftiga, för att i denna berättelse intagas, låter härleda sig, att detta belopp i medeltal utgjort: mh än ra jo UNT under första terminen: 493 kannor. tc . första halfterminen: 464 (0 andra terminen: 479 NM andra halfterminen!: 472 i tredje terminen: 4 a — fjerde terminen: AT? ov h tredje halfterminen: 416 li femte terminen: 435 a fjerde halfterminen: 459 YV Sjette terminen: 47 ov Kfvensom att den dagliga tillverkningen under samtliga heloch halfterminer i medeltal uppgått till 466 kannor. lg Jemför man förestående medeltal med de motarande för åren 1861—65, hvilka finnas anförda