derade med en eller flera af de mörka ab sorptionslinierna i solspektrum, kunna v med lika rätt och lika bestämdhet sluta, at dessa ämnen äfven förefinnas i solen. Jen ger en hel mängd linier, som i solspektrun hafva sina motsvarigheter, och vi äro der före öfvertygade att solen äfven innehålle jern. Det är ej blott genom en lamplåga, son glödande gaser, hvilka, hvar efter sin na tur, åstadkomma lysande linier med alltic samma läge, åstedkommas. Lågans använ dande är alltför inskränkt, och den hett man dermed kan åstadkomma, är alldele: för otillräcklig, för att i glödande gasforn försätta alla andra metaller. Ett bättre medel har man uti elektricite ten. Om man läter starka elektriska gni stor öfverhoppa mellan polerna till en sär skild för ändamålet inrättad elektrisk sta pel, och låter deras ljus bryta sig genom prisma, sä visar sig spektrum bestå af er ganska stor mängd at lysande linier af alls färger. Man märker då också efter hand at en del af dessa linier äro permanenta, uta: hvad metall som polerna än må bestå, mer att andra deremot komma och försvinng med den metall, man använder till pol. Dessa sednare tillhöra den särskilda me tall, som för tillfället gör tjenst såsom pol De förra tillhöra den atmosferiska luftens beståndsdelar, som på samma gång upp: glödgas och lysa. Denna fördelning af de lysande linierna i det elektriska spektrum uti permanenta och tillfälliga var ett af de vigtigaste och framgängsfullaste steg, som spektralanalysen kunde taga, och som öppnade vägen för den som sedan drog de allmänna resultaternas deraf, så att spektralanalysen kunde tillämpas på studerandet af solens fysiska beskaffenhet. Detta steg togs af en svensk, professor Ångström i Upsala, Den som i hans spår, ty Ångström hade förut, men icke fullt bestämdt, uttalat satsen, fullständigt bevisade nödvändigheten under vissa vilkor af de lysande liniernas på mörk grund förvandlande till mörka linier på ljus grund, samt tillämpade detta på undersökningen af solens konstitution, var professor Kirchbof i Heidelberg. Man bör dock ej tro, att äran af detia stora framsteg i våra kunskaper uteslutande tillhör vare sig Bunsen eller Ångström eller Kirchhof. Många hade förut lemnat sina. bidrag härtill... Så var t. ex. Foucault i Frankrike den som först förvandlade den sula natrium-linien i en mörk absorptionsinie. Ingen upptäckt födes fullväxt, såsom Minerva ur Jupiters hufvud. Uti vetenskapen, iksom i den moraliska och politiska verllen, sker det förberedande arbetet småningom.Många arbeta i tysthet derpå; var och en drar sitt strå till stacken, som sndast omärkligt växer. ren smygw sig tyst under arbetarnes föt-. er; tiden mognar efter hand deras verk. Men när allt är förberedt och mognaden nne, då framblixtrar upptäckten i veten kapens verld,. då frambryter med kraft vandlingen i den moraliska och politiska.