Aftonbladet – 14 juni 1867, sida 2

nn rn öregående månader. FLIJUD: OS 7,138: 42. S:ma rmt rdr 268,705: 22. 111,642: 45. 216,379: 31. S:ma rmt rdr 328,021: 76. — Klarelfven, skrifves från Carlstad i msdags, ännu stor och majestätisk, flyter något ngnare mot sitt mål och har något minskats; vid slussen visar den 5 fot öfver sjön. — Öfversvämning. Från Hamrånge berättas oss att vattnet i fjärden är så högt att hela åkrar och ängar ligga totalt under vatten, till icke ringa bekymmer för landtmannen. En torplägenhet ej långt från Wij står genom öfversvämning från en insjö till den grad under vatten, att husfolket endast med båt kan färdas atom dörren. (GEFLE-POSTEN). i —— — Stockholms vintrar. D. B. meddelar töljande uppgifter ur det föredrag, rörande den sista vintern, som prof. Edlund höll vid vetenskapsakademiens sammankomst förl. onsdag. Kölden började i Stockholm tidigt förl. höst. November månad, hvars medeltemperatur enligt 54 års observationer är 1.24, hade i fjol en medeltemperatur af endast -— O,s1, således mer än 2 grader för låg. Sedan år 1800 har Novembers medeltemperatur endast 5 gånger varit lägre, nemligen 1804, 29, 42, 56 och 1858. Medeltemperaturen för sistlidne December låg äfven under medium; den utgjorde nemligen —2,40 grader under det att samma månads medium för 64 år uppgår till —1,77. . Januari månad var med två undantag den kallaste i detta århundrade. Medeltemperaturen nedgick nemligen till —9.s58 grader. Då deona månads sanna medeltemperatur är —4 08, var således sistl. Januari 5,5 grader för kall. Åren 1809 och 1814 var dock Januari månads medeltemperatur ännu lägre. Februari är den enda månad under förliden vinter, hvars medeltemperatur uppgår öfver medeltalet. Dess medeltemperatur var —2,s3 grader, under det att dess sanna medium utgör —3,86. Deremot var Mars månad åter ovanligt kall med en medeltemperatur af —4,98, det vill säga lägre än det sanna medium för Januari månad. Fyra gånger på detta sekel har dock Mars månad varit ännu kallare, nemligen 1800, 39, 45 och 1853. Aprils medelteperatur var i år 40,34, hvilket är något mer än 2,5 grader under det sanna medium. Nio gånger på detta sekel har dock April månad haft en ännu lägre medeltemperatur. Den märkvärdigaste månad under det ifrågavarande tidskiftet är Maj, som icke haft sin like på detta sekel. Dess medeltemperatur uppgår icke till mer än 43 under det att Maj manads sanna medium är 8,94 grader. Denna månads medeltemperatur var således i år nära 6 grader för låg. Den lägsta medeltemperaturen för Maj månad, som på detta sekel förut inträffat, egde rum åren 1812 och 1861; men båda dessa är var dock Maj månad betydligt varmare än i år. Dess medeltemperatur var nemligen det förstnämnda året 45,55 och det sistnämnda 45,76 grader. Det följer af det föregående, att medeltemperaturen för de sju månaderna Nov.—Maj måste komma att ställa sig mycket lågt, då hvar och en af.dem med undantag af Februari varit kalla. Medeltemperaturen för dessa blir —2,47 grader, under det att samma månaders sanna medium är 0,25; den ligger således 2,72 grader under medwmm. Blott en gång i detta sekel har det inträffat, att medeltemperaturen för dessa månader varit lägre, nemligen 1808—1809, då densamma nedgick till —2,63 grader. Dock är att märka, att Maj månad 1809 hade en medeltemperatur af 10,74, således 1,8 grad öfver medium och att Novembers medeltemperatur 1808 var 41,06, således endast 0,28 grad under medium. Ehuru således medeltemperaturen för de ifrågavarande månaderna en gång förut under detta sekel varit något lägre än i år, har dock kölden ingen gång varit långvarigare. — Väderleksförhållanden. Som ett bidrag till de egendomliga väderleksförhållandena under sistl. Maj månad meddelar norska Morgenbladet följande utdrag från en norrman, som lemnade Kristiania i medlet af Maj: Då vi reste hemifrån var der kallt, men då vi närmade oss Kjöbenhavn, blef det ännu värre, och den 13 låg allt betäckt af nyfallen snö. I Hamburg var det någorlunda blidt, men i Mainz dock icke bättre, än att vi måste begagna temligen tjocka vinterrockar. 1 Heidelberg var det full sommarvärme; men då vi kommo sydligare genom Neckardalen, blef det åter kallt och drog sig tillsammans till ett starkt yrväder, som bröt löst, då vi nedanför Ulm passerat Donau. Vid ankomsten till Friedrichshafen, vid Bodensjöns norra strand, var det på söndagsaftonen den 19 obehagligt kallt med tjock luft, så att vi ej heller den följande dagen, å vi seglade öfver till Schweiz, kunde se fjellen. I Zurich var vädret något mildare, men man afrådde os3 ifrån att bestiga Rigi, emedan vägarne voro mycket uppblötta. Den 22 kommo vi till Thun, och då arnade det så till vida upp, att vi; rundt omkring oss kunde se de snöbeklädda fjellen; men under det vi spisade middag, snöade det i sjelfva staden. Den 23 snöade det så starkt i Inoterlaken (den mildaste ort i Schweiz) och Bern, att snön låg 4—5 tum tjock på gatorna, och under snöfallet stod termometern blott litet öfver 0. Den 24 seglade vi öfver Thunsjön, men kunde ingenting se, alldenstund det snöade hela tiden. Samma dag åto vi i Bern färsk potates och mogna körsbär från den närmast liggande trakten, som i samma ögonblick låg täckt af snö. Redan i Februari hade vädret varit så mildt, att man satt potates och dylikt; men då vi den 25 Maj lemnade Bern, var marken betäckt af rimfrost. —A — Väderleken och matbristen norrut. Från Umeå skrefs den 7 Juni: Från och med början af innevarande vecka synes lyckligtvis ett omslag i väderleken hafva inträdt. Vinden, som i söndags öfogreek på sydlig med blåst, har väl under de sista dagarne återgått på den sedan flere månader tillbaka ihållande ostliga riktningen, men sedan i tisdags eftermiddag hafva vi haft ett dygns ymnigt regn, som borttagit största delen af snön och säkerligen äfven knäckt isarne, hvilka ännu den 1 dennes hade en betydlig styrka ock efter gjorda mätningar på olika ställen befunnos vara 1 å 17: in tjocka. Få vi sedermera efter naturens ordning vänta Junisolen framträda med sina värnande strålar, är det att hoppas, både att marcen skall frambringa någon föda åt den uthungrade boskapen, som på flere ställen redan blitvit utsläppt bland snödrifvorna, emedan folket i uimänhet ingenting har att gifva kreaturen, och utt fartyg skola kunna hitkomma med lifsmedel t menniskorna sjelfva. Länsstyrelsen begärde sistlidne måndag hos tatsrådet Bredberg, att om icke Westerbotten ller något annnt enskildt ångfartyg en at da