läses: Y1l halva säväl 1 ifjol som Hera ganger åren förut påyrkat, att vrak och å botten på Stockholms ström befintliga hopgyttrade ankaren och kettingar måtte så fort som möjligt upptagas och ankarsättningarne på strömmen sålunda rensas från de hinder, som der finnas liggande till förfång för sjöfarten, hvilket allt ärligen för de trafikerande åstadkommit betydliga pekuniära förluster, derigenom att dessa måst sticka ifrån sig ankaren och kettingar. Men ännu har man ej lyssnat till dessa billiga fordringar. Hvarje år ökas högarne med ankaren och kettingar på sjöbotten, och allt svårare och svårare blir det att upptaga dem, ju längre man dröjer. Afven i år hafva fartyg fastnat med sina ankaren i vrak. Sålunda har nu den norska briggen Avance, kapten Pedersen, legat i 4 dagar segelfärdig, men ej kommit härifrån i anseende dertill, att hans ankare gripit tag i ett vrak utanför dockan och ej kunnat få det upphifvadt efter mångfaldiga ansträngande försök. Troligen fär han sticka ifrån sig både ankare och ketting. — Skeppet Daniels förolyckande. Detär nu fullt konstateradt, att detta skepp stött och blifvit vrak på det nyupptäckta 15-fotsgrundet, som ligger 5!a minuter i SO. på kompassen från Söderarms fyrtorn. Detta grund står endast utsatt i de nyaste sjökorten öfver Stockholms skärgård. Enligt befälhafvarens å Daniel uppgift, lärer, enligt Söderarmslotsars utsaco, ytterligare ett farligt grund finnas ändå längre ut till sjös än det, hvarå Daniel ligger vrak. Man har sett sjön bryta häårdt derä. — Brinnande fartyg. Gotlands Tidning för i torsdags berättar från Wisby: I går afton vid pass kl. 10 observerades härntanför, 2 A 3 mil till sjös ett brinnande fartyg; vidare underrättelser saknas. — — Internationel, permanent fredsliga. Några ansedda män af olika religionsbekännelser och nation, bland dem Michel Chevalier och baron Justus Liebig, ha i Paris bildat en liga med ofvanstående benämning, för att förfäkta och fortplanta ?de stora grundsatser om öms sidig aktning, som hädanefter böra vara menniskosläctets gemensamma grundlag? samt uppmana i tidningarne de lika tänkande i alla länder att förena sig med dem. — Drif-isen i Alands haf. Från Marishamn jå Åland skrifves den 3 Juni: Den för ett par dagar sedan inträffade vestliga och nordvestliga vinden har lösryckt det inemot ivå mil breda isbältet, som lägrat sig utmed svenska kusten från Gefle ända till Furusund och sålunda fyllt Ålands hat med väldiga massor af drif-is. De talrika farlygen, som kryssade utanför isen i förväntan på att segelleden blefve fri, sågo sig nu tvungna att söka hamn. Här i Mariehamn allena ligga för närvarande 52 större och mindre skepp af flera flaggor. Torftig i högsta grad måste dock vår lilla köping förefalla utlänningarne, ty de af dem, som här något velat förstärka sina proviantförråder, ha stött på oöfverstigliga hinder, då på hela Åland hvarken för pengar eller goda ord en tunna råg kan drifvas upp. Med yttersta svårighet ock uppoffringar ha Ålännivgarne kunnat, proviantera sin talrika flotta, öfver 200 fartyg och deiibland flera skepp om 200 å 300 läster, som gå på Westindien och Medelbafvet. Man har sett sig tvungen att blott leverera hallva qvantum och litat på att i de vesterbottniska städerna, derifrån de flesta åländska fartyg tagit frakt, kunna fylla bristen. Med huru blandade känslor skulle vi då icke läsa Aftonbladets notis af den 27 Maj, om jag icke missminner mig, att man i dessa dagar med 90 hästar öfver den hårdt tillfrusna Qvårken hemtat diverse mjölmattor från Wasa till Umeå. Det är ju nästan denl uppoch nedvända verlden. Fåfäng torde då förhoppningen vara, att för godt köpj få proviantera i de vesterbottniska hamnarne. Kommer härtill den kenom den eentida islossningen och de ihärdiga ostliga vindarne utmed svenska kusten qvarhållna drif-isen — så bjuder framtiden i sanning på allt annat än glada dagar. — En del af våra skeppsredare ha från föreningsbanken erbållit ett lån på 100,000 fineka mark (66,000 rår) att på tre år återbetalas. Första inbetalningen skall ske i höst, och det skall bli nog svårt att lösa denna uppgift om icke frakterna stiga och sgeglationstiden blir lång. Vi rysa derför. vär vi i hafvet se den ofta halfannan å två alnar tjocka drif-isen vandra fram och åter. — Isarng norrut. Härom skrifves till D. A. från Öregrund den 4 dennes: I Gefle var den 30 Maj så väl inre som yttre redden isfri, så att utprickningen af farvattnet kunnat försiggå, hvilket ej kunnat ske med södra och norra rännorna förbi Limön,:der is hindrade. Från lotsutkiken på Limön kunde ej annat öppet vatten synas till sjös, än hvad Dalelfven skurit upp längs landet. Eggegrunds fyr har ej heller hvarken från Bönan eller Limön kunnat observeras vara tänd, hvarför man kan taga för gifvet, att äfven från Eggegrund ej någon öppen vak kunnat synas. Öregrunds skärgård är för närvarande isfri från Svartklubben till Måsboda, men norr om sistnämnda ställe genom Grepen utåt Bottenhafvet kan ej mera öppet vatten synas än en smal ränna längs efter Gräsö-landet, som skurit upp af strömmen. Denna ränna har begagnats af ångfartygen Högbo och Nya Söderhamn. Isen i Grepen är sammanpackad till 7 famnars tjocklek på sina ställen. I Södra Qvarken lär den äfven vara sammanpackad till en betydlig tjocklek och förtonar sig likt torn, ruiner o. d. På Ålands haf sätter drif-isen fram och åter allt efter strömmens och vindens beskaffenhet, och flera fartyg synas dagligen under små segel bland ismassorna. Till regrund hafva inkommit 4 st. större fartyg, som äro destinerade norrut. — — Af romantidningen Idun har n:r 23 utkommit, med fortsättning på Signhilds andra kärlek?. — Åf Svensk Litteratur-Tidskrift har fjerde häftet utkommit; innehållande följande uppsatser: De nyaste forskningarne rörande Jesu lefnad och urkristendomen, af C. v. Bergen; Carl XII vid Alt-Ranstadt (tidsbild af B. v. Beskow) af R. M.. Bowallius; Svensk kyrkolitteratur, af UT TRarscell: Skänlitteratur af IT, Dn: Diverse