Aftonbladet – 7 juni 1867, sida 2

Han hade velat stycka och derigenom förstöra republiken. Han hade varit anstiftaren, organisatören och den oböjlige ledaren af en af de våldsammaste borgerliga revolter som verlden någonsin sett. Han hade fallit i sina besegrares händer vid en af dessa kriser som drifva massans passioner till den högsta grad af förbittring, kort efter den dag då den redlige Lincoln, hans rival i striden, blifvit förrädiskt mördad. Hvilka brister än på hufvudets och karakterens vägnar skräddaren-presidenten i andra fall må ha visat, har han dock, den rättvisan måste man göra honom, haft den ärofulla förtjensten att småningom ha förmått det amerikanska folket att kufva sin vrede. Republikens sak skall ej fläckas af en blodig hämnd. Jefferson Davis skall ej offras åt partihatet, som emot honom så lätt kunde skyla sig bakom skenet af det allmänna bästas obevekliga lag. Man måste i Jefferson Davis person respektera energien i öfvertygelser, oegennyttan, dugligheten och olyckan, liksom man äfven i honom mäste respektera de aldrig svigtande sympatierna hos söderns folk, hvilket han fört till en så sorglig katastrof. F. d. presidenten för de konfedererade staterna har upphört att vara krigsoch statsfånge. Han har blifvit öfverlemnad åt Virginiens vanliga domstolar, och deras första åtgärd har varit att låta honom komma i åtnjutande af denna habeascorpus-rätt, som är den anglo-sachsiska stammens ädla privilegium, Han har blifvit försatt i frihet tills rättegången mot honom tre månader härefter tar sin början, mot en borfe af hundratusen dollars, som tjugu medorgare af alla partier skyndat sig att erlägga. För att vara rättvis mot den amerikanska republiken få vi ej glömma den vackra roll som egaren och hufvudredaktören af en af Förenta Staternas förnämsta tidningar, Horace Greely, spelat vid detta tillfälle. Med hvilket lättfärdigt förakt har ej den stora amerikanska pressen blifvit behandlad i Europas konservativa kretsar! Det finns dock ej vå vår hemisfer någon enda tidning som eger Newyork Tribunes inflytande. Det finns, tyvärr, också knappast någon enda som synes vara i stånd att utöfva detta inflytande med den intelligenta frikostighet, som den mäktiga amerikanske tidningsredaktören nyss visat. Presidenten Johnson skulle varit ur stånd att låta Jefferson Davis komma i åtnjutande af amerikanska medborgares lagliga rätt om han ej dertill blifvit up,manad och i sina bemödanden kraftigt understödd af den republikanska och radikala opinionens erkända organer. Bland ledarne af denna opinion har ingen gifvit sitt parti fler2 underpanter på sitt nit än Tribunes utgifvare. Horace Greely har varit en af de mest lågande, en af de mest ihärdiga abolitionister; ingen har med större energi försvarat unionen och bekämpat secessionen. Han var den mest afgjorda och den mest häftige motståndaren till den sak och de intressen som voro personifierade i erke-rebellen Jefferson Davis. Men sedan segren en gång var betryggad, har Greely kastat hela värman och kraften af sin oupphörliga propaganda i vågskälen till förmån för mildheten och försonligheten, icke mot de besegrades intressen och idter, utan mot deras personer. Han hade länge fordrat att Jefferson Davis godtyckliga qvarhällande i häkte skulle npphöra. Hans outtröttliga uppmaningar ha slutl gen lyckats besegra den allmänna opinionens motstånd oc: verksamt understödt den verkställande maktens goda afsigter. Den dag slutligen då upprorets chef öfverlemnades åt sitt lands lagliga rättskipning, sågs Horace Greely vid domstolens skrank i Richmond, och dä domaren bestämt kautionssumman till 400,000 rdr svenskt rmt, reste sig Greely först bland borgesmännen för denna betydliga summa, och gick att underteckna sin förbindelse hos rättens sekreterare. Då han åt rvände till sin plats gick han förbi Davis. Dessa båda politiska fiender hade aldrig förut sett hvarandra, aldrig förr samtalat med hvarandra. Man såg dem räcka hvarandra handen och vexla några ord. Man säger att Förenta Staterna är humbugens land. Ingenting är dock mer aflägset från allt charlataneri, ingenting enklare och värdigare än de tankar Tribune, Greelys tidning, uttalar med anledning af Davis frigifvande. Sålunda?, säger han, har en af de mest pinsamma frågor som sedan krigets slut hållits vid lif genom styrelsens misstag blifvit lyckligt löst. ligen befriade från skammen att qvarhälla i fängelse en man, som är anklagad för stora brott, för hvilka vi hvarken hade kraft eller mod att döma honom. Hvad som skett skulle kunnat ske redan för ett år sedan. Det finnes svårigheter som man en. dast kan besegra genom att gå rakt på dem. Jefferson Davis kan nu begifva sig hvart han behagar; icke blott i södern, utan äfven i norden skall hans frigifvande helsas som en af det sunda förnuftet vunnen seger?. — Ryske tsaren i Paris. I Opinion Nationale för den 2 dennes läses följande af redaktionssekreteraren A. Malespine undertecknade artikel med anledning af ryske tsarens ankomst samma dag til: Paris: YR asgar Ålasandars Il anlända. Jan MM Vi äro ändt