Aftonbladet – 6 juni 1867, sida 2

hemliga tankar, lutade han sig intillhonom och yttrade helt lågt: Vill ni inte se honom?? Den endre betraktade honom med förvåning. Vill ni, ja eller nej?? Ja?, svarade herr Jules med ett helf qväfdt strupljad. Kom då, och glöm icke ert löfte.? Må djefvuien steka mig om jag bryter det!? Doktor Martel fattade honom i armen. Denna arm darrade. Doktorn gaf dock icke akt på denna nervöse rörelse. Han närmade sig gängen och drog varsamt undan förhänget. Hvad betyder detta?? utbrast f. d. agenten. Tyst då!? sade läkaren och satte handen för munnen på hozom. Men detta försigtighetemått var öfverflödigt. Herr Jules tog tre steg baklänges och stapplade ända till.en soffa, vid hvars ryggstög han höll sig upprätt. : Och der stod han med öppen mun och uppspärrade ögon, ett rof för den yttersta förvåning och förskräckelse. Hvad väntadesni då att finna på denna sjukbädd?? frågade läkaren med bitande ironi, hvilken dock herr Jules häpnad bindrade honom att märka. Hvad han såg var för öfrigt fullkomligt egnadt att göra herr Jules utom sig. I denna säng, hvars omhängen nu voro undandragna, mellan barmhertighetssystern och doktor Martel, låg grefve de Mauclerc, blek som ett lik, försjunisen i djup sömn. Mauclerc, som han nyss lemnat mellan Fifine och Filoche! :