Article Image
digt upprepade och numera i alla lanc orter bevittnade bemödanden lemna ju li väl otvetydiga bevis, huru känslan af d fria associationens betydelse för arbetarnes m raliska och ekonomiska välfärd, om än ic kunskapen om vilkoren för denna ides reali: rande, redan här i landet erhållit en gans allmän utbredning. Det vill äfven syn som associationsfrågan vunnit icke bl i allmänlighet eller ett vidsträcktare e kännpan uian äfven i djup och b tydelse för hela vårt lands ekonomi. 8 som ofia i Sverge varit fallet, då en st id blifvit här framkostad, att den hasti funnit lifligt gensvar och utvecklat sig ti en omfattning, som densamma då ännu dess ursprungliga fädernesisnd saknat; har inom den korta tid som denna fråg varit här i landet å bane bragt, densamm: från att endast afee föreningar emellan ai betare i de industriella yrkena för befrär Jjande af deras utkomst och trefnad, af tär kande och praktieke män börjat bearbetas en riktning, som måhända inom en ej al lägsen framtid skall bringa henne att ut göra en af-de vigtigaste faktorer i utvecr lingen af vår landtmannaekonomi. Jag skal till dessa bemödanden återkomma, sedan ja; först, i likhet med hvad under förra äret sällskapets då afgifna första äårsberättels egt rum, lemnat en kort redogörelse för de föreningar emellan arbetare eller industri idkare, som, enligt meddelade uppgifter under nästlidne år blifvit bildade eller förs efter nämnda berättelses afgifvande komrmil till sällskapets kännedom. Ej allenast i hufvudstaden, utan äfven i Görcborg, Norrköping, Gefle och Örebro hafva, med allmännare syftning eller utan begränsning till någon viss gren af associa tionsväsendet, bildats 8. k. Arbetareföreningar?, hvilka alia synas hafva gjort sig till uppgift, att, såsom en af dessa föreningars stadgar indehålla, verka till arbetsklaesens gagn i fråga såväl om ekonomisk förkofran som andlig utveckling och sällskaplig trefnad?; men enhvar af desse föreningar synes hafva dermed förknippat något särskildt praktiskt ändamäl, åt hvilket densarama till en början förnämligast riktat sina bemödanden. Så har Stockholms arbetareförening gjort sig till uppgift att bilda ett aktiebolag för uppförande af en sällskapslokal, hvilken ej blott kunde bereda föreningens medlemmar Jläseoch samlingsrum, utan äfven erbjuda hufvudstaden en ännu alltjemnt saknad, tillräckligt rymlig lokal för föreläsningar möten och större konserter, m. m. Göteborgs arbetareförening, som redan räknar mer än 2300 ledamöter, har likaledes beslutit uppföra en byggnad för sina eeammankomster, för hvilket ändamål densamma börjat raed ifver idsamla medel, bland annat, genom expwysition och försäljning af en myckenhet, af föreningens medlemmar enskildt eller gemensamt tillverkade ertiklar. Derjemte har denna föreniog förhyrt en större bandelslokeal, till försäljning åt föreningens medlemmar af vissa nödvändighetsveror — en försäljning, som lärer hafva lemnat de fördelaktigaste resultater. Norrköpings förening har bildat ett särskildt 3. k. Handelsaktiebolag, i ändamål att lindra de arbetande klassernas lefnadskostnader, hvilket bolag redan under förlidne är börjat sin verksamhet. Öfver Örebro arbelareförening saknas ännu närmare underrättelser: men inom den emot slutet af sistl. år i Gefle bildade arbetareförening äro förslag väckta och med lifligt bifall emottagna om upprättande af ej mindre en konsumtions förening, än äfven en så kallad sparoch låne-kassa, i hvilken sednare under rynnsamma tider besparingar ef arbetsörfjenst kunde insättas och under anira Jån erhållas. Man ämnar äfven ned arbetareföreningen införlifva en förut Gefle upprättad Sjukoch begrafningskassa, som räknar ett betydligt antal ledamöter. Bland de för sär:kilda ändamål upprätade eller å bane bragta associationer, som kommit till styrelsens kännedom, må för frigt nämnas: En Låneoch understödsbank i Weziö, för vilken teckningen blifvit utsträckt till bela ronobergs län; Ena Konsumtionsförening, för inköp och föräljning af lifsmedel, i Sundsvall; En Industribank i Goteborg, för hvars bilande dervarande Iodustrioch handtverksörening nedsatt en komite; en förening i amma stad för bedrifvande af en mekunisk) erkstad; Och ett ?Arbetare-aktiebolag i Norrköping! ör tillverkning af beloch halfylleväfna-!. er, hvilket redan trädt i verksamhet. Vidare hafva, såsom bekant är, här 1 tockholm offentliga möten blifvit hållna för pprättande af två särskilda folkbanker, med viss mån skiljaktig organisation; och sean teckningen till den ena af dessa gifvit anska fördelaktigt resultat är det vid allvän sammankomst af de tecknade ledamöerna antagna förslaget nu till K. M:ts nåd. röfning inlemnadt. U der bildning är äfven härstädes en kräddare-association ; hvarjemte en Målarech en Murare association redan trädt i veret, hvilken sednare fattat den tanke att öra en början med uppförande af arbetare1 ostäder — ett sträfvande, som förtjenar ch äfven för sitt resliserande påkallari ättre lottade samhällsmedlemmars, ochl mförallt, stadsstyrelsens kraftiga under-, öd. f De bolag, som hittills här i Sverge upp; ått, hafva i allmänhet haft till ändamåll) 1 1 j 1 t ( It i delegarnes gemensamma intresse förena ågra individers hela affärsverksamhet; men edan arbetareassociationerna visat, huru tora fördelar kunna betingas genom indiiduella krafters förenivg äfven i ett eller unat specielt ändamål, utsn allt intrång på öreningsmedlemmearnes föregående verksamet, har man äfven utom arbetarnes kretsörjat tillämpa denna princip; och det lider! tet tvifvel att dessa bemödanden att i ! et allmänna praktiska lifvet, genom före-11 ingar, höja de enskildas svaga krafter och s ilunda gifva det stora praktiska samhälls-. rbetet en högre och fullkomligare utveck-! ng, har för sig en stor framtid. c I denna syftning har i Gefleborgs län bili J E I f Yr 1 ( s ts ett exportbolag af jordoch skogsegare, lj vilka förenat sig i ändamål att, msd und-: ikande, såvidt möjligt. af de hittills vanga mellanhänder, utskeppa hufvudsakligen ävaror hvarvid bolaget vill till någon dell? F egna produkter proviantera det eller del( rtyg, som bolaget ämnar insöpa eller

5 juni 1867, sida 3

Thumbnail