Aftonbladet – 29 maj 1867, sida 4

8 vw — EB C8 Sa RS sz vad I 8 — 1:68 ) 06 —— 00T) TOT fen RC TT 68 1568 1:68 128 dog 2 S 06 Nyaste handelsunderrättelser från utlandet. Under den nästförflutna veckan har den stora itländska marknaden icke. erbjudit något synherligt af intresse. I fonder råda fredskurser och fredsiugn; penningmarknaden är fortfarande rikligt försedd till låga diskontosatser och varumarknaden fortfarande stilla, men fast. — Kaffe åntog öfverallt en fast hållning efter den i förra veckan hållna auktionen, som aflopp mycket lifligt med priser, som öfverstego uppskattningen till ; å 14 c. oaktadt denna uppskattning i och för sig var satt ganska högt. Socker hade god afsättning i London isynnerhet i flytande laster. I Liverpool stoppade ett af de anseddaste handelshusen Fraser Frenholm Co., som under amerikanska kriget voro sydstaternas agenter; detta fallissement har väckt mycken sensation; enligt vanligt bruk i England har firman i ett cirkulär underrättat sina kreditorer om förhållandet, hvari det hopp uttalas att firman torde I kunna i sin tid betala fullt. Bankdiskonto den 25 Maj. I Hamburg 22 å 3 K; i Amsterdam, Antverpen, Frankfurc, London och Paris 3 4; i Berlin 4 4; i Bremen 3!: doch i Petersburg 7 4. De förenade rikenas handel med Turkiet. Utdrag af den till kommerskollegium från svenAska och norska generalkonsulatet i Konstantino-Ipe! ingångna, af konsulatsekreteraren A. Bödtker afgifna årsberättelse för 1866. De förenade rikenas handel med Turkiet har under loppet af år 1866, såväl som under de föegående ären varit endast af ringa omfång, och Hela omsättningen uppgår blott till ett belopp af omkring 27,000 f. Häraf komma omkring 14,900 t på importen bestående af en laddning bräder och plankor från Sverge till Konstantinopel samt 313 laddningar jern från Sverge, 2 till Smyrna och I1 till Beyrouth. Resten, eller omkring 12,100 2, I kommer på exporten, som bestod af 9 spanmålsIlåddningar, 4 laddningar råg och 1 laddning korn från Galatz och Ibraila, 3 laddningar räg från Elnos (utskeppningshamn för Adrianopel) samt 1 liddning råg från Bourgas till Norge. Denna vår handelsomsättning är i och för sig i obetralig men nästan försvinnande i förhållande till Turkiets utrikes handel i allmänhet, som approximativt anslås till ett belopp af 48,000,000 (hoggranna statistiska upplysningar kunna här icke åstadkommas). Uttryckt i siffror utgör följaktligen de förenade rikenzs andel i Turkiets utrikes handel en bräkdel af 0,058 procent af den simma. Om man antager att det vore förbundet med för stor risk, att straxt etablera egna sjelfständiga handelshus, skulle dock redan mycket vara vunnet genom att till en början utsändå unga svenska och norska handlande, hvilka kanna anställas hos härvarande redan bestående flimmande handelshus och hvilka på detta sätt litteligen skulle kunna förvärfva sig den personliga erfarenået, hvarom här är fråga; men detta kån svårligen verkställas utan genom en samverkan af våra större handelshus, rederier och industriidkare. En grundval för vår handel med Turkiet finnes redan i artiklarne jern och spanmål, hvilka tvenne artiklar derför här förtjena att särskildt omnämnas. Konstantinopels import af jern uppskattas till c:a 4000 tons ärligen, hvaraf största delen införeg från England. Endast obetydliga qvantiteter fihare stängjern komma från Österrike, Belgien och Ryssland. Priset på engelskt jern är c:a 65 Piaster pr qvintal (1 sterlin 110 piaster; 1 iqvintal — 44 occa — 56(2 kilogram.) Denårliga införseln af stål uppskattas till cirka 8 å 40,000 bunkar, hvaraf största delen kommer från Steyermark. Priset är c:a 170 piaster pr bunke. Hvarje bunke väger c:a 1 qvintal — 125 I (Wiener). Från Österrike införes en slags tjock jerntråd, som användes till förfärdigande af hästskosöm (förbrukningen skattas till 8 å 900 tons; priset är c:a 125 piaster pr qvintal) och som utan tvifvel skulle kunna levereras lika billigt eller måhända billigare från Sverge: För att i detta hänseende göra en början, vore det dock nödvändigt att förena jernutskeppningen till Kon stäntinopel med den redan nu bestående utförseln af jern från Sverge till Beyrouth och Smyrnå, enär man knappt straxt skulle kunna vänta afsättning här på platsen af mycket stora partier. Denna förening är särdeles lätt att åvägabringa, emedan nästan samtliga fartyg, som lossa i ofvannämnda tvenne hamnar, fortsätta resan i barlast till Svarta hafvet, för att der söka frakt. I sammanhang härmed förtjenar utan tvifvel att märkas, det fraktomkostnaderna för vårt jern till Tarkiet i hög grad skulle förminskas, om det läte sig göra att förena utskeppningen häraf med utskeppning af trä till Syrien, dit sistnämda artikel (som i Konstantinopel hemtas från Dunaufarstendömena till ett vida billigare pris, än hvartill vi skulle kunna leverera den) till ett ej obetydligt belopp införes från Triest på vilkor, som sannolikt ätven skulle kunna tillåta oss att deltaga i denna handel. I Mindre Asiens hamnar är införseln af jern icke just så obetydlig. Konsuln i Samsoun angaf i sin rapport för sistlidet år införseln af jern ull denna hamn pr ångfartyg till cirka 12,000 qvintal, hvaraf ?s engelskt och s ryskt jern. Priserna på ryskt jera belöpa sig till 125 å 140 piascer pr qvintal efter qvalitet, och på engelskt Jern till 75 å 85 plaster pr qvintal, Liksom det måste ligga 1 handelsklassens intresse att hafva kännedom om de pris, till hvilka våra handelsartiklar kunna afsättas på ut ländska marknader, lika vigtigt synes det vara att våra rederier erhålla kännedom om fördelen af zkeppsfarten på särskilda farvatten. Hvad sjöfarten på Svarta hafvet beträffar, gäller detta så mycket mer, som vår fraktfart hittilis nästan uteslutande idkas af rederier i Bergen och Stavanger, under det säväl andra norska städer som hela Sverge med få undantag rentaf lemuat den åsido. Derföre bifogas här tvenne räkenskaper, af hvilka den första innebåller en detaljerad uppgitt öfver inkomster och utgifter för en enskild resa under vanliga fraktförhallanden, den andra deremot en summarisk uppgift å inkomster och utgifter för ett fartyg, som i flera år farit på Svarta hafvet under olika fraktförhållanden. Förstnämda fartyg, om 214 lästers drägtighet, afgick från Newcastle i Juni månad 1866 med kol till Konstantinopel, vidare i barlast till Nicolajeff och derifrån med hvete till Bristol. Inkomsterna för denna resa, som varade i 7 månader, uppgingo inalles till 1965, 18, 10, och utgifterna till 960, 6, 62, lemnande alltså ett öfver kott nf 1005, 12, 3!4, hvarifrån afgå slitage öch assurans. Det senare fartyget, om 150 lästers drägtighet, afseglade på sin första resa de första dagurne af Maj månad 1861 från Norge i barlast till. New: castle, derifrån med kol till Sebastopol, vidare i barlast till Taganrog och derifrån med hvete till Marseille, dit fartyget ankom de första dagarne af Oktober månad 1861; från Marseille afgick det i medlet at November till Odessa i barlast, derifrån med hvete till Lissabon, vidare i Larlast till S:t Ybes och derifrån med salt til Norge, dit det ankom de första dagarne af Maj månad 1882. För denna ett år långa resa belöpte sig inkomsterna till 2000 och utgifterna till 1202, utvisande alltså en behållning af 1698 . N Fartyget afgick åter i Juni månad 1862 från Norge i barlast till Newcastle, derifrån med. kol vill Neapel, vidare i barlast tilt Kustendgee, der det i Oktober månad 8. å. mtog en laddniug korn till Bristol, dit det antände i början af Januari 1863; från Bristol afgick fartyget i Januari månad i barlast tll Cardift, derifrån med koltill Korstantinopel. i bariast till Odessa och derifråns med hyete till Rotterdam, dit det ankom I Joh 4863; från Rotterdam afseglade fartyget i Ang.! 1863 i barlast till Newcastle, derifrån med koll till Genua och vidare i barlast till Trapani för att lasta sält på Norge, dit det ankom de första dagarne af Jan. 1864, efter cirka 19 månaders resa. Fartygets sammanlagda inkomster härunder utgjorde 3949 och utgifterna 1988 f, lemnande alltså ett öfverskott af 1961 , hvarifrån likaledes böra afdrägas omkostnader för slitage och assurans. Sommaroch höst-, men isynnerhet höstmånaderna, äro de fördelaktigaste tider på året för spanmålsfrakterna på Svarta hafvet. Våroch vintermånaderna erbjuda långt mindre sysselsättning för fartygen; och det måste derföre under vanliga rkållanden fördelakti; för LE RR PU COR RF