Aftonbladet – 28 maj 1867, sida 3

Article Image
Folketinget har nu afslutat andra behand lingen af militärutskottets betänkande öive regeringens lagförslag rörande armåns or ganisation. Mot en minoritet af 4 medlem mar ha de öfriga 15 utskottsledamöterna allt väsentligt slutit sig till regeringens för slag. Minoritetens förslag går ut på, at man ej bör genom lag fastställa, huru hä ren skall ordnas i alla dess enskildhe:er Jutan öfverlåta åt regeringen att genom el kunglig anordning? härom bestämma, sam blott åt representationen förbehålla den ut l vägen att genom de årliga finanslagarne ut öfva inflytelse på de punkter i armplanen som kunna kräfva förändring. Minoriteter vill ej bevilja mer än 8 mill. rdr rmt fö armån och flottan eller något mindre än ( mill. för armen ensam. För öfrigt, om v rätt fattat dess principielia förslag, yrka den blott högst, 30 dagars rekrytskola föl flertalet af värnepligtige. Förmodligen hai minoriteten sjelf ansett omöjligt att vinna något afseende för ett sådant förslag, och derför, subsidiärt, uppställt en följd af ändringsförslag till regeringens proposition. Utskottets majoritet har, som förut nämndes, väsentligen slutit sig till regeringens förslag. Hvad först infanteriet vidkommer, vill majoriteten att reservbataljonerna skola bättre förses med fast befäl och öfvas i större omfång, hvarjemte den anser några besparingar verkställbara. Efter öfverläggning mellan utskottet och krigsministern har denne förklarat sig redo att gå in på: att 20 premierlöjtnanter och 40 underofficerare flere, än regeringen föreslagit, anställas vid infanteriet; att manskapet inkallag årligen med halfva antalet bataljoner, till en styrka af omkring 200 man pr xompani, till 30 dagars exercis; att garnisonsstyrkan nedsättes från 160 till 140 man pr halfbrigad; samt att tiden för infanterirekryternas första utbildning inskränkes från 7 till 6 månader. Kavalleriet vill utskottet, med krigsministerns samtycke, skall formeras med 3 liniesqvadroner, 1 reservsqvadron och 1 skola pr regemente. Härigenom minskas den fasta personalen och antalet stamhästar, samt ästadk.mmes 100,000 rdr årlig besparing. Nära häjfien af majoriteten har uttalat sig emot den iregeringens utkast föreslagna delningen af artilleriet i två afdelningar, öster och vester om Stora Belt. Med hänsyn till att förslaget om förändringer i vårnepligtslagen möjligen ej blir afgjordt under denna riksdagssamling, vill man i armåorganisationslagen uttryckligen stadga, att rätten att byta och sätta annan man i sitt ställe skall upphöra. Stabsofficersklassens indelning ji två grader, öfverstar och öfverstelöjtnanter, föreslår majoriteten att upphäfva, såsom obehöflig, i det att generaler böra anställas såsom brigadkommendörer, och lägsta lönesraden för en general då kan bestämmas ill samma belopp, som eljest skulle tillkommit en öfverste. Till kommendant i Kjöbenhavn föresläs en öfverste, men till chef för generalstaben en general. Officersskolan skulle, enligt majoritetens örslag, indelas i fyra afdelningar: den yngsta genomgås af alla som vi!ja bli sekundjinanter, den andra af de sekundlöjtnaner som ej förut inhemtat de kunskaper, som fordras för att följa undervisningen i redje klassen; den tredje, som är tvåårig, ff de sekundlöjtnanter rom vilja inträda i asta officersbefattningar; den fjerde af offiserare som önska ytterligare utbildning. Ny militär strafflag och rättegångsordning yrkas såsom påträngande nödvändig; och lervid anser man böra tagas i öfvervägande, nuruvida ej den militära rättskipningens omride bör inskränkas till att omfatta blott le under eller emot itjensten begångna förorytelser. Majoriteten föreslår, för besparings skull, utt läkarekåren bör vara gemensam för arnån och flottan. Regeringens förslag innehåller, att frivilliga kårers medlemmar fritagas från tjenst förstärkningen, hvilket jemte bestämmelen, att vid hvarje slutuppvisning af infvadt manskap de minst dugliga skulle Örst uttagas tll förlängd garnisonstjenst, an antagas böra uppmuntra till frivillig apenöfning. Den förra bestämmelsen vilja io medlemmar utesluta. Vi skola härnäst redogöra för debatterna folketinget.

28 maj 1867, sida 3

Thumbnail