— Ångerköpta utvandrare. Landskronakorrespondenten för i lördags berättar: För omkring trenne veckor sedan omnämde vi hurusom en så kallad fästemaun? förde härifrån till Danmark en del personer, för hvilka tjenster hade derstädes anskaffats. Sistlidne torsdag skulle samma manöver repeteras och ?slafhandLaren?, som han kallades, medhade från Småland en laddning af c:a 40 personer, hufvudsakligast bestående af 14—17-åriga tjenstepigor. Halfva antalet hade redan embarkerat och andra hälften var beredd att göra detsamma, då en ovanlig rörelse bland dessa senare förmärktes. Vid närmare granskning af förhållandet kom man underfund med att någon lör de stackars sålda menniskorna uppläst ett bref från en i Danmark tjenande piga, som bland annat påstod sig icke ha fått någon mat på hela två dagar o. s. v. Nu uppträdde några behjertade män och med några allvarliga ord åskådliggjorde deras dåraktighet att på så lösa grunder vilja öfvergifva fäderneslandet innan de voro fullkomligt förvissade om tt de i det nya hemmet fingo det bättre än här. Dessa ord voro icke fullt uttalade förrän såväl de, hvilka redan gått ombord som de å skeppsbryggan stående i språngmarsch gåfvo sig uppåt staden, eftersatta af värfvaren? och hans kära hälft, under det desse beklagade sig att de förlorade 106 rdr, som de förskotterat i reskostnader. De befriade vände sig till stadsfiskalen, som återskaffade dem deras betyger. Tjenarne ätervände till sina hemorter och de danska menniskohandlarne afgingo med första bantåg till Malmö, hvarest de påstodo sig göra bättre affärer.