Aftonbladet – 27 maj 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Picard framställde den 23 dennes ji lagstiftande kåren i eget och flere af sina kol legers namn ånyo en begäran att få interpellera regeringan, huruvidå hon redan nu ämnar vid de särskilda valen till kåren och vid nästa generalrådsval tillämpa principen om rättighet att hålla valmöten. I sammanhand härmed frågade Glais-Bizoin och efter honom Emile Ollivier, huru långt det utskott, som behandlar lagförslaget om församlingsfrihet, hunnit i sina arbeten. Den sednare gick ända derhän att uttalasin farhåga för, att man beslutit förqväfva förslaget, och den förre liknade utskottets tystlåtenhet vid den ?Skönas i den slumrande skogen?. Eu medlem af utskottet inskränkte sig till att svara, att man haft plenum två dagar förut. Från Paris skrifves till Indep. belge den 21 d:s: ?Man är här ännu fortfarande sysselsatt med att armera de detacherade tästen, som äro uppförda omkriog hufvudstaden. Efter hvad jag hört, samlar man till och med i dessa fästen allt som erfordras för att ha den franska hufvudstadens hela omkrets vid behof fullt armerad.? ENGLAND. Lord Derby förklarade den 21 d:s i öfverhuset i a ledning af en interpellation af lord Russell, att de förslag som engelska regeringen framställt hos den amerikanska till biläggande af tvistefrågorna mellan de båda länderna, hittills icke medfört något definitivt resultat. Amerikanska regeringen fordrar, att hela skriftvexlingen skall underställas skiljedomstolen, men den britiska regeringen kan icke gå in härpå. Underhandlingar äro emellertid fortfarande i gång. Lord Naas har begärt och erhållit underhusets tillstånd att inlemna en bill om Habeas-corpus-aktens ytterligare suspenderande till den 1 Mars nästa år. Stuart Mill inlemnade den 20 d:s i underhuset två petitioner, af hvilka den ena hade 2348 underskrifter, om rösträtt för qvinnor. Han förordade varmt petitionen och föreslog, att der ordet ?män? förekommer i billen skulle i stället sättas ?personer?, så att det måtte bli slut med qvinnornas obilliga utestängning från valrätt. Flere medlemmar understödde förslaget, som deremot bekämpades af Laing, lord Golway och Onslow. Omröstningen utföll med endast 73 röster för och 173 mot Stuart Mills förlag. gi ÖSTERRIKE. Om det nya riksrådets fysionomi vidsessionens öppnande skrifves från Wien: Många orsaker ha väsentligt bidragit att höja intresset äfven för de båda husens yttre fysionomi: i representanthuset det faktum att mer än två tredjedelar af dess ledamöter äro nykomlingar i huset vid Schottenthor; i berrehuset framför allt den nya pärsutnämningen, hvilken sedan 1865 betydligt förändrat denna kammares yttre drag. Vår pärskammare har sådana dagar i hög grad originalitetens behag. Brokiga, guldsmidda uniformer, militära och civila; endast sporadiskt uppdyker den ordenslösa, borgerliga tracken. Dock hvem tänker länge på uniformer och gyllene stjernor, när han ser männerna som der inträda i salen. Ett långt stycke verldshistoria, omfattande fem rTegeringssystemer, defilerar förbi oss. Der äro männerna af perioden 1848, af hvilka en, baron Doblhof, i borgerlig frack för första gången inträder i detta lysande sällskap, och om det andra namnet erinrar oss mannen der i generalsuniform, sonen till framlidne furst WindischGrätz. Der representanterna af den dystra reaktionsperioden på femtiotalet och dess olycksdigraste skapelse, konkordatet: Grefve. Leo Thun, det namnet är ensamt tillräckligt. Derefter komma representanterna af den med hoppfullare känslor helsade perioden, den som började med 1861, de sviköa illusionernas period: Hr von Schmerling, grefve Rechberg, baron Mecsery och frih, von Lichtenfels; slutligen för att fullända taflan äfven männerna af författningssuspensionen (die sistirung) eller åtminstone varma vänner och försvarare af densamma: furstarne Schwarzenberg, Salm, Färstenberg, och andra. Emellan dem framträda lefvande minnen om Österrikes vexlande krigslycka: grefve Clam Gallas och frih. v. Gablenz, grefve Mensdorff-Pouilly, oeh frih. von John. Hvilken rad afideassociationer! Villa Franca och Rom, Frankfurt och Oversee, Gastein och Nikolsburg, Custozza oeh Königgrätz. Alla de händelser som fästa sig vid dessa namn — här finner man de: ras Yr och representanter, här ser man bärarne af de glänsande namn som un-. der två årtionden haft ett afgörande inflytande på denna stats öde och som bragt denna stat i den ställning, hvari hon nu befinner sig. Intet annat herrehus i verlden skall hos den tänkande åskådaren framkalia så blandade känslor, och ingenstädes skall kraftigare än i detta herrehus den tanken tränga sig på honom, huru hög tid det är att statens politik inledes på andra banor, än ue hittillsvarande. Och inför detta herrehus stod i dag för första gången frih. von Beust —