Aftonbladet – 24 maj 1867, sida 3

-T Till Redaktionen af Aftonbladet. -) En författare i Aftonbladet, som teckn alsig G. S., har skrifvit om religionsfrihete n J Öfver denna G. 8:s uppsats har nu Dagli p Allehanda för i lördags en kritik af ock en insändare, som dock icke utsatt någ signatur. ) Eburu vi äro öfvertygade att G. S. g o svar på tal, så anhålla vi dock att, såso mellankommande part, få yttra ett par oj tlom de båda insändernes artiklar. ; G.S. förklarade att det icke finnes n . gon religionsfrihet i Sverge. Deruti har he t) fullkomligt rätt. Insändaren i Dagligt All ) handa, som vi vilja kalla X., har icke he Iller vågat jäfva detta G. S:s påstående. 3 I beskärmar sig i det stället öfver att G. i velat hafva bort tjensteeden och sakramen; tvånget. Härom säger X.: ?Vill ni icke vara så pass kristen, att i ken aflägga eder trooch huldhetsed p evangelium, eller på lagen, om ni är jude och i förra fallet öfverlemna era barn ti den första nattvardsberedelsen, dä kan i icke heller vara svensk undersåte. Vik d frivilligt hädan; detta samhälle passar ede icke, kan icke förändra sina lagar för ede skull.? Hvilket svammel och huru okristligt? Var så pass kristen att man aflägger ed på cvan gelium!! Vet då icke X. att Jesus Kristu strängt förbjudit att gå hvilken ed son helst? Det är en stor förbrytelse mot kristendo men att aflägga en ed ). Och huru vågar X. försvara den lära att en person skall tvingas att anamma al tarets sakrament? Kan X. uppleta i skrifter ett enda ställe, der ett sådant tvång före skrifves eller på minsta sätt antyd s? At tvinga en person att begå nattvarden är, enligt kristna lärans djupa betydelse, en än. nn större förbrytelse än att tvinga till ed gäng. Hvad beträffar X:s prat om de olyckor för samhället, som skulle uppstå, ifall äfven sådana som hafva måncogifte skulle hos ss få medborgerliga rättigheer, så betyder detta prat icke det ringaste. Ryssland har länge hyllat cen vidsträckta religionsfrihet G. S. förordat. Och det är klart att då t. ex. den muhamedanska läran icke ålägger, men väl tillstädjer sina bekännare att bafva flera hustrur, så blir det alls icke, såsom X. förmenar, något samvetstvång att i ett europeiskt land, der polygamien är förbjuden, icke tillåta en muhamedan att hafva mer än en hustry. De allra vigtigaste af G. S:s anmärkningar har X. visserligen alldeles gåt förbi, nemligen de som röta trosläran. På det fältet har X. icke vågat sig ut. Vi vilja blott ställa till X. följande fråga: På hvilket ställe i skriften, vare sig i Gamla eller Nya testamentet, talas om en Ire-enig Gud? Ställdes denna fråga af någon till oss, så skulle vi sanningsenligt svara: Ordet treenig förekommer icke på ett enda ställe i skrift.n. Med hvad rätt bildade man då århundralen efter Kristi samt apostlarnes tid det s. c. Athanasii symbolum, der man, utan det ingaste stöd i skriften, skapat Tre-enighetsran? — denna tre.enighetslära, som förridit och förvrider hufvudet på millioner nenniekor. Insändaren i Dagligt Allehanda vågar icke svara frågan. Theophilus. . ) Men jag säger eder, att 1 skolen allsintet svärja, hvarken vid himmelen ; ty hon är Guds stol; Eller vid jorden; ty hon är hans fotapall; ej heller vid Jerusalem; ty det är en mäktig konungs stad. Ej heller skall du svärja vid ditt hufvud; ty du förmår icke göra ett hår hvitt eller svart. Men edert tal skall ara: . jag nej, nej; hvad deröfver är, det