Aftonbladet – 24 maj 1867, sida 3

lan fara, synnerligen just i de hus, der beh a 18 flvet vore störst att genom dylika me framkalla snygghet och ren luft, såson -J egendomar, hvilka företrädesvis beboddes lja I hyresgäster af den fattigare klassen, hvil en oftast voro tätt sammanpackade och fö el. böjda för ordning och snygghet. Då : ju j lunda någon allmän desinficiering af latri as) kärlen icke kunde påräknas, så länge er dant berodde uteslutande af husegarnes go ), I tycke, och det för bolaget, som på förs ral och för att göra apparaternas nytta m allmänt känd utlemnat flere hundra såda: gtill enskilda såsom lin, blefve alltför b ktungande att förskjuta kostnaden för app k-ratens anbringande å samtliga afträde hvaremot en dylik utgift blefve föga kän 0. tt) bar för staden i jemförelse med den förd uberörda åtgärd skulle medföra i sanitä hänseende, hade bolaget, med fästadt afs ende på att hufvuastuden vid den tid, c framställningen härom gjordes, hotades den redan i närliggande länder utbrutr 0 koleran, hemsiällt att drätselnämnden måt låta för stadens räkning anbringa apparat 1-1 å afträdeslocken i en viss stadsdel. Derti föreslogs staden inom broarne, dels emeda denna stadsdel vore osund, dels ock på de att alla de afträden, från hvilka orenlighe till en och samma pråm eller depot skull afföras, måtte blifva försedda med appara ter, så att desinficierad och icke desinficie rad orenlighei ej sammanblandades. Or den för desioficieringen använda kalk, äl vensom om apparaternas påfyllande vill bolaget draga försorg. Denna framställning blef af såväl direk tören för renhållninogen som inspektören fö densamma förordad, men drätselnämnden första afdelning afslog densamma hufvud sakligen på den grund, att det med skä kunde ifrågasättas, huruvida drätselnämn den hade myndighet att underkasta hus egarne det intrång å deras gårdar metoden: tillämpning förutsatte. Styrelsen hade sålunda gjort hvad på der ankommit för att till fördel såväl för huf vudstaden som för pudrett-tillverkningen gi.va ökad utsträckning åt den så vigtiga desinficieringen och hade trott att den farsot, hvaref staden hotades vid den tid fram. ställnivgen gjordes, skulle bereda större uppmärksamhet åt be.örde framställning än som egnats deråt ä myndigheternas sida, likasom å hulvudstadens invånares. Redogörelsen innehöll slutligen, att i löljd af de beräkningar styrelser under den tid febaken varit i gång med säkerhet kunnat uppgöra öfver tillverkningskostnaden, hade styrelsen tilltrott sig kunna nedsätta priset å pudretten samt göra denna så billig, att den kan uthärda konkurrens med hvilket annat merkantilt gödningsämne som helst För att öra dess egenskaper och sättet för dess användande kända, bade styrelsen låtit trycka och bland allmänheten sprida en af professorerna Miller och Arrhenius författad kort underrättelse härom. Under den diskussion, som följde på den af v. häradshöfding Dahl upplästa revisionsberättelsen, omnämnde professor Arrhenius den uppmuntran bolaget rönt frän jordbrukernes sida i det att fabrikatet funnit god afsättning samt vitsordats al sekkunnige såsom särdeles förträffligt. Hun och professor Miller berörde derjemte det ringa ullmötesgående hufvudstadens myndigheter visat för det allmänt och enskildt nyttiga företaget, men de uttryckte tillika den förhoppning, att insigten om de sanitära fördelar, som derigenom stodo att vinna för Stockholm, småningom skulle göra sig gällande. Till ledamöter i styrelsen valdes: kapten v. Francken, professor Arrhenius, sekreteraren Ulrich, kapten Byström och apotearen Kindstrand, smnt til suppleanter: körsnären P. N. Bergström och medicinalrådet Carlsson, och till revisorer utsägos kammarrådet Fehr och v. häradshöfding Dahl samt till revisorssuppleant öfverste Modig. Vid tillfället utdelades följande tryckta beskrifning om kalkpudrett, dess envändning och verkan: Af de konstgjorda gödningsämnen, som i sednare tider vunnit en vidsträckt användning, intager kalkpudretten ett synnerligen utmärkt rum. Kalkpudretten har nemligen visat sig vara ett kraftigt gödningsämne, af mera uthållande verkan än guano och andra lättlösligare gödselslag?. Detta gödningsämne utgöres nemligen af latrinens värderika beståndsdelar — qväfve, fosforsyra och kali m. fl. — samt af den för latrinens torkning tillsatta kalken, som eger för landtbruket samma betydelse som stenkol för industrien?. Af särdeles god verkan och nytta är kalkpudretten för styf lerjord, som deraf luckras, samt för kärr och mossjord, hvars syra deraf neutraiseras. På all jord, som är i behof af kalkgödning, är kalkpudretten ett af de bästa gödningsimnen, som kunna användas, och å sådan jord, : vare sig att densamma är lera, sandeller mullord, kan detta gödningsämne med största fördel Degagnas. Beträffande bästa sätet för kalkpudrettens anrändming och verkan, må erinras, att kalkpudrett nom sig förenar guanons och den vanliga kalkens beståndsdelar, och således äfven den förres tarkt drifvande med den sednares uthållande rerkan. Efter hvad erfarenheten visat, bör man, rid begagnande af kalkpudrett till gödning, iaktaga följande: 1:o. För höstsäd bör pudretten, synnerligast å tyf jord, utföras och spridas på fältet under ommaren, så att den genom minst en plöjning inner införlifvas med jorden samt väl och noga Blandas med densamma före sådden. Lämpligast egagnas kalkpudretten härvid såsom fyllnad till jalfgödning med ladugårdsspillning, då 50 å 150 ubikfot pr tunnland konna användas, allt efter ordens och växtföljdens beskaffenhet. 2:0. För vårsäd kan pudretten antingen utföas och spridas på hösten eller på våren före ådden: dock bör man se till att den, såsom anra artificiella gödningsämnen, före spridningen r väl och noga pulveriserad, för att kunna jemnt nblandas med matjorden. — Skulle, till följd af ristande nederbörd, pudretten ej visa någon synerlig verkan å det säde, för hvilket den anändts, så finnas dock dess beståndsdelar uti orden i behåll för efterföljande skördar. 3:o. För potates kan den i smärre portioner äggas uti fåran bredvid och blandas med den ord, hvarpå sättpotatesen kommer att ligga, och an man häraf flerestädes funnit en utmärkt god erkan. 4:0.. Å ängar och gräsvallar, äfvensom för öfergödning af klöfverfält, bör pudretten utsås tiigt på våren, medan ännu ymnig nederbörd kan notses, eller ännu hellre på hösten, då den birager till rotknopparnes kraftigare utveckling ör kommande årets växtperiod samt fullständigt nförlifvas med det öfre jordlagret genom nederörden under hösten, vintern och pöföljande våen. — Gräsvallar sålunda öfvergödslade med udrett visa en tät gräsmatta och stark växtliget, samt blifva med tiden rikare på klöfverplan or och med dem förvandta ädlare foderväxter. ; PUH JO pu st 4 HH AD mm Fn Orea å sj få oo För fruktträd hävkuskar och te5dadgedo Io.