Aftonbladet – 23 maj 1867, sida 2

skyddsföreningen Olverlemnat Svv rdr, IOr att utdelas bland de brandskadade vid Nya vägen. — Minnesvård på Huwassers graf. Sedan framstående läkare såväl i Stockholm som i Upsala inbjudit till subskription för uppförande af en minnesvård å professor Israöl Hwassers graf, har OCarl-Johans-förbundet enhälligt beslutit att, som en gärd af erkänsla åt förbundets stiftares minne, jemväl härtill bidraga. ——— — K. Dramatiska teatern hade i går afton efter 7—8 ärs hvila återupptagit Scribes ?la Camaraderie?, som på svenska blitvit kallad Kotteriernas makt?. Den fullkomliga brist på idealitet, som man förefinner i Scribes verk, uppenbarar sig äfven på ett framstående sätt i denna komedi. Poesien, kär leken, friheten, den oegennyttiga tillgifvenheten, den starka passionen utgöra föremål för havs skämt, och de personer, som ha ädla instinkter och eldas af några ideala sträfvanden, erkänna antingen sitt misstag eller också -epela de, såsom i detta stycke specielt är fallet, rolien af beskedliga narrar, som gå i blindhet och icke se att de äro kastbollar för intrigerna eller för slumpens nycker. Emellertid förefalla dock Secribes stycken, vid sidan af dea franska dramatikens modernaste produkter, genom konstnärligheten i plan, finheten i utarbetning och frånvaron at grofva splittrigheter, såsom någonting så gediget, att det icke är underligt, om den spektabelbesökande allmänheten betraktar det såsom en högtid att å denna scen, i stället för ?Riddar Blåskägg? eller ?Ny firma?, få se vare sig ?Jane Eyre? eller Kotteriernas makt?. Publiken var ockeå i går afton ovanligt lifvad. Härtill bidrog i icke ringa grad det ypperliga spelet. Fru Hedin spelade Cesarines roll med en liflighet, ett behag och en komisk verve. som alldeles hänförde publiken. Fru Hwas: ser var icke mindre utmärkt såsom gref. vinnan de Montlucar, och dessa båda artisters samspel var i åtskilliga scener någon ting å follåndadt, att förtjusningen nästar ovilkorligt gaf sig luft midt under spelet. Hr Swartz återgaf äfven på ett fint och criginelt sätt den gamle grefve de Miremont: parti.