Aftonbladet – 20 maj 1867, sida 2

— Vid landtbruksakademiens sammankomst sistlidne lördag förekom hafvudsakligen följande: En från trädgårdsdirektören K. Forsberg till akademien insänd ritning med be: skrifoing öfver en af honom förbättrad konstruktion af finska eldrior för jordb:uk af intill 200 tunnlands åkerrymd, remitterades till granskning af komiterade för anställandet af spanmälstorkningsförsök. Till pröfning af akademiens agrikulturkemist öfver lemnades ett af hr Hardtman insändt prof på smörfärg, 8. k. Annatto. Iotendenten Dannfelt redogjorde för organisationen af den jury, hvilken haft sig ombetrodd pröfningen af de vid nu pågåend: industriexposition i Paris utställda föremål, äfvensom specielt för den afdelning inom denna jury, uti hvilken hr Dannfelt fungerat såsom Sverges ombud. Han meddelade de priser, som dervid af juryns 1:sta instans — den s. k. klass-juryn — tillerkänts syeneska utställare af landtbruksredskap ach gödningsämner. 16 svenska utställare, hvars alster dervid kommit under prölniog, hade 10 pris bli.vit tillerkände, Denna prisbestämning kunde möjligen komma att uti juryns båda högre instanser undergå någon förändring, men då endast klassjuryn befattat sig med utställningsföremålens pröfning — öfriga båda afdelningar af juryn deremot uteslutande med fördelning af priserna och sammanjemkning af klåssjäryetnas förslag — hade klassjuryn beslutit att, oberoende af det slutliga resultatet inom nämnde högre instanser, offentliggöra sitt votum, såsom dena sannaste grunden för bedömandet afutställningsföremålens relativa värde. Blott 9:ne länder, nemligen Frankrike, lngländ ach Belsie hade erhållit större antal br än Sverge, och blend 30 täMm de nationer intoge Sverge aet 4:de rummet, så att om antalet af utställare toges i betraktande, torde få länder, om ens något hafva uppnått ett lyckligare resultat. Såsom de mest framstående bland de svenska landtbruksredskapen framhöllos af Öfverum och Forsvik utställda plogar, och, enligt hr Dannfelts åsigt, skulle nämnde alster af vår fabriksindustri finna en mycket lönande marknad uti utlavdet, för såvidt enahanda åtgårder derför vidtagas, som dem, genom hvilka t. ex. Englands redskapsfabrikanter lyckats sprica sina produkter öfver snart sagdt hela verlden. — Professor Miller meddelade en redogörelse för Emmådalens geologiska förhållanden samt framhöll i sammanhang dermed kalkens värde sårom gödningsämne, med anledning hvaraf den sats framkas:ades, att frakten å statens jernvägar torde för densamma nedsättas, likasom uti flera länder egt rum för stenkol, — ty förstnämnde mineral egde för jordbrukaren samma vigt, som stenkolen för industrien. Talaren förordade varmt begsgnarde af artificiela gödningsämnen, genom hvilka