Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 3

-) han verkställde uppmätningar och uppgjorde de. taljritningar, och ehuru hans förslag aldrig blif: vit officielt antaget, sattes arbetet i gång, sedan den insigtsfulle ingeniören Ekammar gjort sina matematiska kalkyler och undersökn ingar samt förklarat att hr L:s id var fullkomligt praktisk Joch lemnade all möjlig garanti. I sistl. Aug. månad började man att söndersåga teatergolfvet för att derigenom bilda en enda kolossal fall lucka. Hörvid bör erinras, att teatern har trenne Is. k. botar under det varliga teawergolivet. Bjelklagren till detta jernte det till den ofversta vs bottnen afsågades, och det tomrum, som finnes mellan detta golf och nämnda botten, bildar meliandäcket i skeppet. Då skeppet bygges, lupphissas nämnda bjelklager 4 alnar öfver dess vanliga läge och sker upphissningen nedifrån. Maskineriet har sin plats på den nedersta eller den tredje botten, som ligger ungefär ijemnhöjd med Ni Arr Bolinder hafva till detsamma förfärdigat gjutgodset och hr Tengelin smidesarbetet, allt sammans af utmärkt beskaffenhet och förtjent att tagas i betraktande. För åstadkommande af skeppets rörelser vppade sig åtskilliga svårigheter. Först var det fråga om att skalfa en lokomobil för att drifva fartyget, men då en sådan ansågs för dyr, beslöts det att inköpa en förl. sommar här exponerad vattenturbin. Denna anskaffades äfven för ett pris af 750 rdr, insattes och profvades, men befanns för svag att lyfta fartyget. än mindre att frambringa rörelserna. I sistl. Jan. gräfdes en ny rörledning än Jakobs torg; då denna indå var för liten, fö des ytterligare in en dylik och så höll man på ända till före den första representationen, då likväl allt fö lyckligt. För att styra farty et och berä relserna fordrades stor påpasslighet och varsamhet, för att förekomma olyckor. Detta tillgår sålunda: från maskineriet gå 3:ne ledningar, liknande klocksträngar, af ett lillfingers tjocklek, under parkett och amfiteater upp till 1:a radens fond, der i logen närmast den kungliga finnas häl anbragta i golfvet. Der förenas ledningen med 3:ne häfstänger af jern, hvarigenom maskinen från detta ställe kan bromsas eller med andra ord göras känslig för hvarje kommando af den unge konstruktören, hr Lindström, som der under tredje akten har sin plats. I Darmstadt, der Afrikanskan? gifves mycket vårdadt, slingrar skeppet endast med tvärskeppsrörelser, men här stampar det äfven underlängskeppsrörelsen och återger sålunda mera illusoörelser på hafvet. Ej allenast onten är rörlig, hvarigenom blott vågorna synas i svallning utan äfven horisonten höjes eller sönkes motsatt skeppets rörelser ah en dubbel effekt ästadkommes. I detta afseende kan Afrikanskan? i Paris ej på långt när jemföras med vår. EE — De svenska ångsluparne på verldsutstlällningen i Paris. Jouraul des Debats ionehäller äfven uader ofvanstående rubrik en ariikel, som vi här i öiversättning medel Den svenska expositionen är en blaud d sora mest förtjs att ådraga sig uppmärkt rashet af publi i palatset på Mars tältet. De rika mineralierna, de vackra ven på meinllindustri, degammalmodiga h moderna vapnen, ifrån de i femtonde århundradet tillverkade keammarladdningskanonerna till Carl Xil:s värja, arbetsredskapen från de s Ida tidsäldrarne, ja till och med konstverken utgöra ett monument, som är förtjent af det största intresDå man besöker dessa gallerier, kan 1 till en viss grad uppskatta de skandinaviska folkens natur och fallenheter, man igt begrepp om denna krafurulla, vugtiga och företagsamma nations Vi skola framdeles närmare bemen i dag vilja vi tala om ett intressunt prof, som företogs på Seinen ifredags med artiklar från Sverge. Prins Oscar från Bverge, som är ordf i den svenska komi:n och i dett; a värf inlägger ett upphöjdt sinnes smak, omsorg och intelligens, har lätit föra till Paris två typer för de ängslupar, ?flugbåtar?, (bateauxmouches), om man cå vill, hvil i Stockolm begognas att fortskaffa allmänheten på de inre farvattner, Det var dessa båtar man proftade i förgår på BSeinen mellan Paris och Clond. På en tid, då alla här klaga öfver transportmedlens otillräcklighet, tyckes det oss vara af nytta att noggrannt undersöka den modell till vattenOmnibus, som redan länge begagnals af svenkarne. Båten, ty det är en verklig båt ie fckligt stor för att rymma Onkta bredd öiver vattengången, väl i fören, för att med net, som i aktern, der ex sin bet ydk ga den skarp såa vat hästars maskin. Pannan tager mycket liter utrymme midt i båten. Hvad maskinen angår, så är den ett verkligt mästerstycke af precision och enkelhet. Den är vertikal; dess cylinder, som är fäst på aktersidan af pannan, eger just jemnt dimensionen af en hattkulle, och man kan knapt se pistonen arbeta, då den genom en hastig och regel. bunden gårg meddeler rörelsen åt vefstaken och propellerns axel. Alla de, som voro med på profresan, beundrade med huru märkvärdig sinnrikhet man lyckatsinskränka det utrymvie, som anslagits ät denna lilla maskin, en riktig lekiak, som man ser, men knappt hör. Bäten manövrerar med ena anmärkningsvärd lätthet och ledighet, på samma gång som de:s stora bredd gilver den betydlig siyfhet. Den af propellerns rörelse förorsakade skak ingen är omärklig, eburu medelhastigheten ä 7 till 8 miles i timmen. HBEuligt de underrättelser, som meddelades mig atinge iöret Hoffstedt, hvilken är anställd vid Sverges kommissariat t, skall priset på bäten alldeles färdig till tjenstgöring vara 14.000 franes. I Stockholm finnas kring ett hundratal dylika bätar, hvilka komma, gå, cirkulera i ordets alla betydelser och foriskaffa passagerare för 15 til! 20 centimcs. Sådana båtar, införda på Beinev, skulle gifva befolkningen i Paris och dess omsifninger ett hastigt, föga kostsamt cirkulationsmedel, som onekligen vore bebagligare än den amerikonska jernbanan, mibussar och jernväg. Måhända är detta : fröet till ett framsteg. De emå ångsluparne ha gifvit exemplet, Man torde få hoppas, att detta lyckliga försök ej skall bli isoleradt. Och nu, sedan vi vidrört frågans all j! varsamma och praktiska sida, sedan vi ta-l! lat om sjelfva båtarne, vilja vi tilligga nå-l: ora ord om den angenäma utfärd, hvartill deras protvande gifvit anledsing. H. K.H. prins Oscar af Sverge behugade sjelf t les honneurs för de bjudna på de svenska båtarne. Det är öfverflödigt ait säga, att prins Oscar fullgjorde detta vårf med den behagfulla artighet, som är honom egen. Alla närvarande fransmän begagnade itrigt detta tillsälle att betyga sin sympati för en furste, fransman till anda, hjerta och börd, hvars vistelse bland oss skall eiterlemna yckliga minnen.? ERS NE TS ; LEKTERATURTIDNING,