Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 2

Luxemburgfrågan. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin dea 11 Maj. Nu är det således verkligen allvar med reden! I dag skall enligt ofverensstämmanle underrätt:lser konferensen underteckna ördraget om Luxemburg och denna fråga lerigenom tillsvidare bli utstruken ur den europeiska debattens föredragningslista. Sjelfra redaktionen af öfverenskommelsen är innu icke känd, men Luxemburgs neutraliering är grundvalen. Derigenom att denna blifvit upptagen i de europeiska fördragen ha makterna garanterat den. Huruvida dessutom en särskild garanti uttryckligen ekall itagas och detta i det omfång, som Preussen i början fordrade, är tvifvelaktigt. Engand sökte, såsom man vet, en länbre tid indandraga sig en dylik garanti, hvilket till och med satte konferensen på spel. Lord Stanley förklarade, säsom bekant är, den 9 sennes i parlarsentet, att Englands hittills pefintliga garantipligter snarare minskats än jkats genom den nuvarande uppgörelsen, vilket dock kanske blott var för att lugna parlamentet, som mer än någonsin är angeläget om, att Englaud icke skall deltaga i le europeiska tvisterna och dessutom gerna skulle ha störtat den af inhemska fråg posatta ministören, om den hade iklädt sig en allvarsam garanti för Luxemburg. Hufvudsaken blir å ena an neutraliseringen och på den andra fästningens utrymmande, hvilket, såsom det vill tyckas, skall försig; inom tre mänader efter undertecknandet; tidpunkten dock icke fullt bestämd. åsom pis-aller hade lord Stanley, ifall an icke på annat sätt hade kunnat komma verens, Luxemburgs införlifvande i Bel ls oien in petto, hvarom fråga också var ännu b kort före konferensens sammanträde. Detn belgiska sändebudet hr van der Weyeref bade bestämda instruktioner för den händelsen, att någon af stormakterna skulleg föreslå införlifvandet, och det eger sin rik-g ghet, att Belgien var bereit att betalal, 12.000,000 francs för Luxemburg. Men der-!t hän koa: det ej. Preussen fruktade att sätta sin popularitet på spel, om det bjöde sin hand till Luxemburgs frånskiljande från Fysklånd. Fravkrike å andra sidan ansög det sannolikt icke för någon fördel, att omintetgörandet af dess underhandlingar med kopvungen ar Holland skulle utiryckligen konstateras på en kongress. Och så har man åtminstone tillsvidare slagit ur hågen att förena Luxemburg med Belgien, hvilket likväl på sista tiden synts mången vara det bästa. NH Jemte den luxemburgiska frågan hade på de sista dagarne äfven de franska krigsrustningarne spökat, och det såg stundom ut, som om denna sistnämvda sak varit betänkligare än de diplomatiska tvisterna. I Berlin hade flera gänger ett krigsråd förkunnats, hvilket skulle rådsiå om preussiska motåtgärder, och hade väl en gång beslut blifvit fattadt om den preussiska armens mobilisering, eå skulle freden ha hängt blott på en tråd. General Moltke, hvilken man vanligen f amställer såsom chefen för ett imaginöst krigspari, yttrade emellertid till ko nuvgen, att det icke vore någon brådska med krigsrådet. Preussen kunde i hvad ögonblick som helst taga sina mått och steg och vara stridsfärdigt på tre veckor. SäInnda afstod man flera gånger från krigsrådet. Men man hade dock till den 9 eller 10 dennes bestämt en termin för sig, utöfver hvilken Preussen icke skulle låta de fravska rustningarne få fortgå utan motåtgärder. Sedan i går ha emellertid lugnande förklarinsar om rustningarne ingått från Paris. Kejsar Napoleon bar förklarat för grefve Goltz, att så snari Luxemburgfrågan blifvit ordnad, skulle icke heller å Frankrikes sida några åtgärder vidtagas utifser hvad som erfordras för fredsfot. Man hade dessutom öfverdrifvit de franska rustningarne; ty Frankrike har ännu icke uppnått normal fredsfot för sin arin6, och det har i an!edning af Preussens stridsfärdighet, hvilken genom bildandet af det nordtyska förbundet ytterligare blifvit betydligt förstärkt, måst å sin sida försätta sig i bättre militäriskt skick. Kejsar Napoleon skref samtidigt ett bref i samma anda till konung Wilhelm och bjöd honom ännu en gång till verldsutställningen. Detta allt gjorde fredsstämningen öfvervägande, och det är nu grundad utsigt till, att ingen behöfver låta störa sig i sina sommarplaner. Er korrespondert hoppas snart, i stället för att från det sandiga Berlin göra utläggningar af strategiska manövrer, kunna från Vierwadstädtersjöns stränder i Schw iz sända några reseberättelser till sina trogna läsare i Aftonbladet. Ändtligen ha nu kamrarne fått ferier, sedan förbundsförfattningen blifvit antagen med en majoritet af 225 röster mot 91, således af mer än två tredjedelar. Den har ytterligare i representantkammaren varit utsatt för hårda strider, hvilka dock endast bestått af förklaringar mellan det natio-: nelt-liberala partiet och den gamla framstegsfraktionen och icke kunna ha något intresse för den utländska allmänheten. Den andra omröstningen, som är nödvändig till följd af den genom förbundsförfattningen behöfliga ändringen af den preussiska författningen, skall försiggå den 30 Maj. Derefter skall också herrehuset i två genom en mellantid af tre veckor åtskilda omröstningar antaga författvingen, och då de öfriga nordtyska kamrarne förfara på samma sätt, är den nya förbundsaktens promulgerande att förvänta den 1 Juli. Just i sista stunden har det lyckats justitieministern att framkalla ett slags författningskonflikt. Ehuru kammaren hade afsla-. git ett derhän syftande författningsförslag, har han utan föregående pröfning anställt ena hannoversk domare i Schlesien och derigenom gifvit anledning till en motion af den national-liberala fraktionen, hvarmed till och med moderata konservativa förenade sig och enligt hvilken justitieministerns åtgärd skulle betecknas såsom ett författningsbrott. Det är faktiskt, att då det sistl. år var fråga om den indemnitet, som skulle föresläs i representantkammaren, hvarigenom den fleråriga författningskonflikten skulle biläggas, erbjöd sig grefve Lippe jemte två andra minisirar att taga afssed. Han hör till det! slags folk, som blott kunna trifvas i tvedrägt med landets representanter, och hans qvarblifvande i embetet talar tydligast om murkenheten i våra förhållanden. Den 12 Maj. P.S. Fördraget om Luxemburg undertecknades i går i London. Neutraliseringen har verklignn blifvit betryggad genom en kollektivgaranti af stormakterna och Italien. Hvad lord Stanley yttrade i parlamentet till den engelska garantiens förringande hade afseende derpå, att densammas utsträckning till de öfriga regeringarne förminskade de engelska förpligtelserna. Det står äfven de öfriga europeiska regeringarne, t. ex. Sverge och Spanien, öppet att biträda garantien. Preussen utrymmer fästningen, som skall ss an tarmin är inka hastämd FI MN AD DH 3 AO mm sm 5 Do mm nm mm Mm TTC 0 an Man n2